Kafka, släng dig i väggen!

Som ni vet är jag lite kritisk mot idisslarnas påstådda klimatpåverkan. Rudimentära grundskolekunskaper i fysik ger vid handen att en ko inte kan bidra med ett nettotillskott av växthusgaser. Hon vore i så fall fantastisk - en perpetum mobile. Lik f-bannat hävdar IPCC att idisslarna bidrar med ca. 8% av våra utsläpp av växthusgaser. Allt detta har jag skrivit om förut.

Nu har jag gett mig tusan på att hitta ett sätt att sprida denna insikt. Det är inte här - men ni skall få ta del i min kamp.

För det är nämligen en kamp - denna självklarhet. Jag har ringt runt på universitet och högskolor. Många håller med mig men vädjar i nästa andetag att inte referera till dom. Opportunisterna börjar jiddra. Dom drar det där med metanet bla. bla. bla. men vägrar svara på frågan. Översittarna drar till med något så komplicerat att inte en människa skulle förstå. Dom som vet säger att dom inte vet. Matsmältningsapparaten är komplicerad. Universum och atmosfären än mer komplicerad.

LRF (sigillmärkt) hänger på med en kampanj som ska lära oss att äta klimatsmart (i princip går det ut på att vi skall minska på köttätandet - som vanligt alltså - varför nu böndernas organisation skall driva en sån kampanj). Alla hänger på, ingen vill ta risken att det är just "deras fel". Säger man som alla andra har man i alla fall försökt - ingen kan klandra.

Jag ställde följande fråga till Anna Richert:

"En ko äter 30-40kg gräs  om dagen (vi gör det till 13.000 kg/år), eller ca. 15kg torrsubstans (ts)  (5.500 kg/år). Man eftersträvar ett energiinnehåll på ca. 11,6 megajoule/kg  ts.
Fotosyntesen säger att 1,5 kg koldioxid + 0,6 kg vatten ger 1 kg  kolhydrater och 1,1 kg syrgas. Nu är inte “kolhydrater” en enhet som går att  omvandla.
En ko släpper ut 130 kg metan/år anses det (vi gör det till  motsvarande 2.990 kg koldioxid/år). Man anser att omvandlingstalet  metan/koldioxid är mellan 21 och 25 (förhandlat tal naturligtvis – hm).
Med  detta, och lite till, ska det väl inte vara så förbannat svårt att räkna ut om  kossan spär på växthusgaserna eller inte?

Frågan blir således: (jag är  inte säker på enheter och omräkningen)
1. Hur mycket koldioxid behövs för  att producera 13.000 kg gräs/år, eller 5.500 kg ts/år eller (11,6 megajoule x  5.500)/år?
2. Är det mer eller mindre än 2.990 kg  koldioxid?"


Och fick nedanstående svar. Kan nån hjälpa mig!

"Här kommer ett svar, och du blir nog besviken om du förväntar dig formler, det här blir mer av ett resonemang.
 
Jag har haft långa diskussioner mer Rolf Spörndly på Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) som arbetar med projekt där man mäter kornas metanutsöndring. Det har funnits anledning att vara skeptisk till tidigare uppgifter om kornas metanutsöndring eftersom uppgifterna varit gamla, delvis byggt på beräkningar och uppskattningar, samt på andra foderstater och annat djurmaterial än de som vi har idag. Därför har man nu startat projekt för att ta reda på hur det ser ut med metanutsöndringen från idisslarna idag. Rolf berättar att försök som pågår visar att man dock kommer mycket nära de siffror som finns på metanutsöndring i de försök som genomförts på SLU. Det innebär att man från forskningens håll kan säga att det finns metanavgång från korna, och ungefär hur stor den är. Siffror kommer att publiceras vetenskapligt inom en snar framtid, oklart exakt när, men som sagt, det blir inga stora justeringar i de uppgifter som idag används för kossornas metanutsöndring.
 
När det gäller din fråga om kolhydrater i gräs och varför kossans intag av dessa kolhydrater leder till mer klimatpåverkan än om dessa kolhydrater skulle omsättas när gräset vissnar så kan man t ex använda sig av en enkel kolbalans över kossan. Kol som intas i form av kolhydrater i vallfoder och kraftfoder utsöndras i form av kolföreningar i träck, mjölk och metan i utandningsluft. Energibalans kan man också göra, där energi i kolhydraterna omvandlas till värme, kolhydrater i mjölk samt den energirika kolföreningen metan. Tillväxt av kossan i sig sker framför allt under första levnadsåret. Såhär står det i rapporten Jordbrukets klimatpåverkan – underlag för att beräkna växthusgasutsläpp på gårdsnivå och nulägesanalyser av exempelgårdar. Delrapport i JoKer-proJeKtet Mars 2009 Maria Berglund, Christel Cederberg, Carin Clason, Maria Henriksson och Lars Törner:
 
Idisslare producerar metan vid fodersmältningen, det är en naturlig och oundviklig process. Den övervägande delen av metanet lämnar djuret med utandningsluften, endast en liten del, ca 2 %, bildas i grovtarmen (Lassey, 2007). I idisslarnas vom finns det miljarder bakterier per ml vomvätska, cirka en miljon protozoer (urdjur) och ett svårbestämt antal svampar som har till uppgift att bryta ner det foder som övriga djurslag har svårt att utnyttja. De metanproducerande bakterierna uppgår till cirka 10 % av hela mikrobpopulationen (Lindgren, 1980).
Fodret består till största delen av kolhydrater och de utgör ca 75 % av fodrets torrsubstansinnehåll. De flesta kolhydrater kan brytas ner med hjälp av enzymer (gäller t ex stärkelse), medan nedbrytningen av cellulosa kräver närvaro av mikroorganismer. Mikroorganismerna bryter ner fodrets kolhydrater till flyktiga fettsyror (VFA), varav ättiksyra, propionsyra och smörsyra dominerar. I denna process bildas även koldioxid, metan och vatten i varierande proportioner.
När ättiksyra och smörsyra bildas frigörs vätejoner, medan bildningen av propionsyra istället leder till att väte förbrukas. De metanbildande bakterier använder väte för att bilda metan och vatten. Om väte ansamlas hämmas bildningen av ättiksyra och smörsyra, vilka är nödvändiga som energikällor för idisslare.

CO2+ 8H → CH4+ 2 H20

För att omsättningen i vommen ska fungera och djuret må bra är det viktigt att fördelningen mellan fettsyrorna inte ändras för mycket. För mjölkproduceradne djur har andelen ättiksyra stor betydelse eftersom den står för bildningen av mjölkfett. För växande ungdjur är propionsyrabildningen viktigare och propionsyraandelen bör därför vara högre, då denna syra ger mer energi till tillväxt. Avsöndringen av metangasen innebär en energiförlust för djuret. I snitt bedöms 6,5 % av bruttoenergin förloras vid idisslarnas fodernedbrytning som metan (IPCC, 2006e). Förlusten kan variera mycket, eller mellan 2 och 12 %, där dock de extrema förlusterna har uppmätts i försök.

(Johnson & Johnson, 1995).

 
Jag bifogar Joker-rapporten så att du har alla referenser. Sedan skall du få fullständiga formeln för fotosyntesen av mig;
 
6H2O + 6CO2 + ljusenergi <http://sv.wikipedia.org/wiki/Ljusenergi>  → C6H12O6 (druvsocker <http://sv.wikipedia.org/wiki/Glukos> ) + 6O2"

Poltava 300 år sedan

Nu har jag varit i Poltava och deltagit vid 300 års minnet av slaget, början till slutet för vår stormaktstid.

Det var en spännande resa, till en spännande plats, 40 mil sodost om Kiev. Tänk dig Krim och så rakt norr ut.

Dit hade Karl XII tagit sig efter krig med Polen och Preussen. Tanken var att knäcka Tsar Peter. Flera av kungens generaler försökte övertyga honom att inte gå i strid eftersom de var i kraftigt numerärt underläge. Under diskussion med en av sina generaler i ett kulregn nere vid floden blev kungen skjuten i vänstra foten. Om han valde denna, minst sagt, farliga plats för att övertyga vet ingen.

I gryningen några dagar senare, den 27/6, eller 28/6 - beroende på vilken kalender man använder, anföll Sverige en stor och väl förberedd rysk här. Ryssarna hade snabbt och under stora ansträngningar förskansat sig vilket ställde till stora problem för svenskarna. Kungen var skadad och kunde inte delta som han brukar. Ordergivningen blev förvirrad, utgången förödande.
När dagen var slut hade kungen flytt söderut mot Turkiet, den svenska här som var med, hanns upp av ryssarna. De kunde inte strida, de var helt slut efter slaget, saknade mat och vatten, kapitulerade och blev tillfångatagna. De allierade kosackerna, under ledning av Mazepa, som var med avrättades med de grymmaste metoder man kan tänka sig. På slagfältet var mängder av döda soldater och många fångar. En av mina förfäder fängslades och kom därifrån 1721.

Det blev lite politik i firandet. Ukrainas president försökte få det till ett firande av en Svensk-Ukrainsk militärunion. (för deras del var det ett sätt att bli av med ryssarna). Denna pitch gillas naturligtvis inte av Ryssland med Putin i spetsen. Vad jag förstår har Sverige lyckats manövrera sig i detta diplomatiska träsk på ett förståndigt sätt.

Det hela blev högtidligt och minnesvärt.

Vindkraft är fel väg

Det kanske r mesigt att bli övertygad av en film men denna om vindkraftparken i Hishult ger skrämmande insikter. Jag har länkat till andra filmer om livet i en vidkraftpark men den här beskriver det närmare. Den bekriver axploateringen av vår natur och bevären för grannar. Förutom att det är dyrt och inneffektivt är det mänsklig terror för de omkringboende.

Kolla den här filmen och gör din egen bedömning