Heta arbeten

Jag fortsätter min serie med överbyråkratiseringen. Jag har insett att jag inte sett allt - om ens något - ännu. Tidigare har jag skrivit om omöjligheten att driva småskalig turism pga. kommunens regler. Jag har skrivit om grisproducenternas skräck för inspektioner och svårigheten att bedriva en lönsam verksamhet pga. reglerna de omges av.

Det gemensamma är att det alltid är det lilla som drabbas. Den lille besöksnäringsproducenten, den lille djuruppfödaren eller spannmålsproducenten. Favoriten över allt bland våra byråkrater är jordbruket som inte bara är en jättekaka, det är ett helt bageri som kan frossas och köras över från alla håll. (Fiskeriverket har över 1.000 byråkrater men det finns bara 550 fiskare)
Ett jordbruk är ett minisamhälle med allt vad det innebär av tekniska installationer som el, avlopp, vatten, vägar och hus. Det bedrivs verksamheter som omfattar jord, skog och maskiner. Byråkraterna har byggt upp fiffiga system i regelverken kring EU-stöd, besprutning, byggnation, maskinreparationer och skogsbruk.

Brandskyddsföreningen är en institution som i sig är svår att argumentera emot (ingen vill ju att någon eller något skall komma till skada) men summan av dess verksamhet gör livet surt för många. Jag får en känsla av att syftet med regelproduktionen är att minimera försäkringsbolagens skadekostnader utan att för den skull minska intäkterna och att öka intäkterna genom kursverksamhet kring de egenpåhittade reglerna (fiffig affärside). Så där i en liten bisats hänvisas det till regelverket och det uppdagas först av försäkringstagaren då ersättning uteblir när olyckan varit framme.

Näst ut i serien överbyråkratisering är Heta arbeten, vilket omfattar regelverket kring hur svetsning mm. skall utföras. I lantbruket eller skogsbruket går saker sönder - då är lösningen ofta svetsning. Surfa runt lite bland regler, och blanketter så inser ni snart ett det första som gäller är Tillstånd, vilket säger som följer:
Den som avser att bedriva eller låta bedriva Heta Arbeten på tillfällig arbetsplats (t ex ägare eller brukare av fastighet eller total-/generalentreprenör) ska skriftligen utse en tillståndsansvarig, som ska bedöma om arbetena medför fara för brand.  
Om fara för brand bedöms föreligga, får Heta Arbeten utföras endast under förutsättning att den tillståndsansvarige

• utfärdar tillstånd för arbetena på Brandskyddsföreningens (SBF) blankett Tillstånd/Kontrollista för tillfälliga
Heta Arbeten eller motsvarande, som ska vara fullständigt ifylld.
• Under arbetenas utförande förvissar sig om att nedanstående säkerhetsregler följs.  
Den tillståndsansvarige får delegera sitt ansvar endast om den som utsett honom skriftligen medgivit detta.  
Den tillståndsansvarige får inte utföra de Heta Arbetena.


Det skiter det sig redan här! Hur skall jag göra när jag kör sönder maskinen - jag är ensam på gården? Jag kan förvisso vara tillståndsansvarig men då får jag inte göra jobbet.

Ett exempel ur det verkliga livet är skotarföraren som upptäcker att det är en spricka i en runga (stöttorna som håller virket på plats på vagnen). Normalt ringer han sin chef som kommer ut och svetsar - klart, lätt som en plätt (resa + 10 minuters jobb).

Enligt säkerhetsreglerna för Heta Arbeten skall tillståndsansvarige (chefen) fylla i blanketten "Tillstånd/kontrollista för tillfälliga Heta Arbeten" (det är viktigt att den är fullständigt ifylld). Om chefen är tillståndsansvarig diskvalificerar han sig för att utföra jobbet. Sedan skall säkerhetsreglerna uppfyllas.

Säkerhetsregel 1. Behörighet Den som utför arbetet skall vara utbildad, och certifierad, enligt Brandskyddsföreningens regler.

Säkerhetsregel 2. Brandvakt
Det skall utses en brandvakt på arbetsplatsen som skall kolla att det inte börjar brinna, även under en eventuell rast. Brandvakten får inte lämna arbetsplatsen förrän fara för brand upphört. Brandvakten skall vara utbildad enligt Brandskyddsföreningens regler.

Säkerhetsregel 3. Brandfalig vara Regeln säger att tillstånd skall inhämtas av kommunens räddningschef om utrymmet innehåller brandfarlig vara. I det här exemplet var det en runga på vagnen som skulle svetsas så det får väl anses vara OK att göra utan tillstånd. Om arbetet skulle utföras nära olja etc. blir det andra bullar.

Säkerhetsregel 4. Städning och vattning.
När jobbet är klart skall det vara avstädat och vattnat.

Allvarligt talat! Vad har vi för samhälle när parasiterna bara växer? Kolla bara på den här listan över alla dom som känt sig kallade att kaka in tusenlappar på utbildning. Tro nu inte att man kan bedriva utbildning utan att vara certifierad - ytterligare en födkrok således.

De som hittar på all denna överbyråkrati, de som utbildar dom som skall utbildas, de som utbildar tillståndsansvariga och de som utbildar dom som skall svetsa och/eller sitta brandvakt är inte underbetalda. De tar bra betalt för sina kurser/tjänster vilket skall betalas med pengar från redan pressade verksamheter, jordbruk och skogsbruk. För att bli certifierad Tillståndansvarig måste du gå en kurs på 6 timmar till en kostnad om 2.500 SEK + moms (då ingår kursmaterial och kaffe/lunch). Om du jämför med övrig kursverksamhet drar du säkert samma slutsats som jag - att det är dyrt.

Tänk vad enkelt det hade varit för skogsmaskinföretagaren att bara åka ut och svetsa ihop den där rungan. Han gjorde nog så också - hoppas jag. Det måste bli ett stopp på tramset! Dallandet! Dillandet! Idiotin!

Som bekant säger dom att onödiga utsläpp är farligt för klimatet - och därmed människans överlevnad. Tänk då vad alla dessa människor som sitter på sina kontor och byråkratiserar släpper ut genom att bara finnas. Dom äter, skiter, värmer sina hus, kör bil, flyger och bränns slutligen till den sista vilan. En hög protein som inte kommer till nytta i produktionen, skulle man kunna säga. Ofta samma ena som säger det där med klimatet, konstigt nog.
Tänk vad alla människor som tvingas fara land och rike runt släpper ut (resa, en och en i varje bil). Tänk vad byråkratin kostar i förlorade intäkter.

Är det konstigt att vi på landet understundom känner oss pressade?

Kommentera här: