Nu får ni väl ge er!

Jag har skrivit några blogginlägg om lanthandeln, landsbygden och den ruttna projektkulturen. "Landsbygdsutvecklaren" tyckte att det var tråkigt när lanthandeln i Blankaholm aviserade sin avveckling eftersom kommunstyrelsen snart skulle besluta om ett mentorprogram i syfte att utveckla lanthandeln.

Nu är beslutet fattat. Jag antar att kommunstyrelsepolitikerna gick hem från mötet med lättat hjärta efter att ha gjort något bra för sin befolkning. Eller?

Så här är det, enligt VT.

I länet satsas det 2,5 miljoner under tre år på lanthandeln. Kommunstyrelsens tunga beslut avsåg 84.000 kronor (OBS! Ironi). Sossarnas Thomas Kronståhl, min gamle vapendragare i ett lokalt radioprogram för några år sedan, uttalar sig i tidningen där han menar att lanthandeln, och landsbygden (mitt tillägg), är trött på alla dessa projekt. Självklart har han rätt, så sosse han är.

Vad vi ser är ytterligare ett projekt i vardande. Resonemanget från bidrags/projektmaffian är att vi bara kan få "tillbaka" pengar från EU via projekt. Må så vara men om projekten är meningslösa kanske de lika gärna kan stanna kvar i EU, eller ändå bättre aldrig motsvaras i inbetalda pengar till EU och därmed lägre skatter här hemma.

Det här projektet kommer att bli som alla andra. Det tillsätts en projektledare. Dressmankostymerad far han eller hon (kan väl inte vara Dressmankostymerad, antar jag) runt i länet och pratar med lanthandeln. Resultatet blir noll eftersom det inte finns någon självklar lösning, bara så där.
Problemet är mycket större. Det handlar ytterst om en del av globaliseringen, om handel med varor som kräver stordrift för att priset skall vara konkurrenskraftigt, om att människor inte bor på landet i samma utsträckning längre och att man inte kan begära köptrygghet av oss landsortsboende. Vi vill också få del av det nya utbudet av varor i köpladorna. Tycka vad man vill om den konsumtionen.

Det enda synbara resultatet är att projektdeltgarna får dela på 2,5 miljoner minus expenser. Sysselsättning/terapi skulle man kunna säga och det är väl bra men de som får del av det har inget eller lite med lanthandeln och landsbygden att göra.

Sågverksägare ryter till om vargen

Karl Hedin, med sågverk, emballageindustrier och massa skog i Bergslagen säger ifrån om vargpolitiken.

Det är bra tycker jag. Det måste till en debatt om vargen, kanske inte så mycket dess vara eller inte utan snarare hur vi skall förhålla oss till den i bebodda trakter. Som det är nu är det inte rimligt. Värre verkar det bli.

Jag har skrivit så mycket om vargen tidigare så jag behöver väl inte utveckla?

Transportdiktaturens fula ansikte

I söndags var det några "forskare" som tyckte att privatbilismen borde beskattas så hårt att folk slutade åka bil - för miljöns skull, antar jag.
De menar att bilen till stor del är en konsumtionspryl och att folk köper bilar med större prestanda än vad som motsvaras av behovet. Må så vara. Vad är alternativet, och problemet?

Om det nu är så att koldioxiden och klimatet är ett problem för oss måste vi självklart göra något åt det. Privatbilismen är onekligen en utsläppskälla av lagrad koldioxid. Gisslet kan då möjligtvis vara "överkonsumtionen" i så måtto att många bilar är onödigt stora med en stor motor. Om fler körde en liten lätt dieselbil skulle bränslekonsumtionen för fler bilar komma ner mot 0,2 - 0,3 l/mil. Det tycks emellertid inte det stora flertalet vara särskilt intresserade av. Så var det med "klimatsmartheten" hos det bilkörande flertalet. Frågan är om ens statsmakten är så intresserade av bränslesnåla bilar - de torskar skatteintäkter och måste ljuga till beskattningen på ett sätt som gör att intäkterna bibehålles, vilket kan bli jobbigt politiskt.

Värre är skribenternas attityd och demokratiska sinnelag. De lämnar lite, om ens något, utrymme för att bilen kanske kan behövas, inte bara för nöjet eller det egna egots skull. Vi här ute på landet är en sådan grupp - vi klarar oss helt enkelt inte utan bilen - oftast behöver vi mer än en bil.

Någonstans är det kanske bra att "forskare" av den här kalibern kommer till tals. På så vis får vi en ytterkant av denna politiska spelplan s.a.s. Möjligtvis torgför dom sina tankar för att få igång en debatt men vi kan inte utesluta att deras inre hyser dessa åsikter. Det vore emellertid ytterst olyckligt om tankegångarna från de författande forskarna fick in en fot i etablissemanget. Politiker är som bekant väldigt förtjusta i skatter och därmed skattebaser.

I dag har många tidningar kommenterat, så även mina husorgan SvD och VT