Transportdiktaturens fula ansikte

I söndags var det några "forskare" som tyckte att privatbilismen borde beskattas så hårt att folk slutade åka bil - för miljöns skull, antar jag.
De menar att bilen till stor del är en konsumtionspryl och att folk köper bilar med större prestanda än vad som motsvaras av behovet. Må så vara. Vad är alternativet, och problemet?

Om det nu är så att koldioxiden och klimatet är ett problem för oss måste vi självklart göra något åt det. Privatbilismen är onekligen en utsläppskälla av lagrad koldioxid. Gisslet kan då möjligtvis vara "överkonsumtionen" i så måtto att många bilar är onödigt stora med en stor motor. Om fler körde en liten lätt dieselbil skulle bränslekonsumtionen för fler bilar komma ner mot 0,2 - 0,3 l/mil. Det tycks emellertid inte det stora flertalet vara särskilt intresserade av. Så var det med "klimatsmartheten" hos det bilkörande flertalet. Frågan är om ens statsmakten är så intresserade av bränslesnåla bilar - de torskar skatteintäkter och måste ljuga till beskattningen på ett sätt som gör att intäkterna bibehålles, vilket kan bli jobbigt politiskt.

Värre är skribenternas attityd och demokratiska sinnelag. De lämnar lite, om ens något, utrymme för att bilen kanske kan behövas, inte bara för nöjet eller det egna egots skull. Vi här ute på landet är en sådan grupp - vi klarar oss helt enkelt inte utan bilen - oftast behöver vi mer än en bil.

Någonstans är det kanske bra att "forskare" av den här kalibern kommer till tals. På så vis får vi en ytterkant av denna politiska spelplan s.a.s. Möjligtvis torgför dom sina tankar för att få igång en debatt men vi kan inte utesluta att deras inre hyser dessa åsikter. Det vore emellertid ytterst olyckligt om tankegångarna från de författande forskarna fick in en fot i etablissemanget. Politiker är som bekant väldigt förtjusta i skatter och därmed skattebaser.

I dag har många tidningar kommenterat, så även mina husorgan SvD och VT

Kommentera här: