Kastrering av smågrisar

Nu har den moderna människan vaknat igen. Den här gången gäller det kastrering av smågrisar. Dom som känner att det killar till lite i underlivet, eller sällar sig till skaran veganer/djurrättsaktivister, förespråkar att man sprutar bort kulorna med Improvac.

Problemet är att köttet från en könsmogen galt inte luktar så gott. Det blir en en lukt (galtlukt, ornelukt) och eventuellt en bismak (smak och lukt hänger som bekant ihop), närmast att likna vid piss - och det vill ju ingen stoppa i sig. Receptet är kastrering. Skära ut kulorna helt enkelt. Ett gammalt säkert sätt att undvika könsmognad.
Improvac kallas vaccin, vilket känns lite underligt för mig. Att man i så fall, skulle kunna "vaccinera" sig mot könsmognad utan att blanda in hormoner. Det är ju trots allt hormonerna som styr.

Jag har talat med företrädare för grisnäringen och de säger att Improvac är ett protein som skjuter upp könsmognaden. Jag antar att det handlar om tillväxtperioden före slakt. De säger också att det är ett arbetsmiljöproblem att hantera sprutor i stället för kniv. Med kniven kan man göra sig illa, får man i sig Improvac av misstag vet ingen riktigt vad som händer (eller se nedan).
Det är ett problem för slakterierna som måste mäta kulorna för att se om medlet verkat på rätt sätt.

Skall man tro på deras hemsida handlar det om ett medel som använder grisens eget imminförsvar för att ta bort "Boar taint" - den dåliga smaken/lukten. Å andra sidan säger dom så här: "In the unlikely event that two injections were self-administered, at least several weeks apart, then theoretically the recipient may produce an immune response and this might lead to infertility and loss of libido". Med det torde man kunna fastställa att preparatet inte är ett vaccin i traditionell mening utan ett ämne som ger sig på våra manliga hormoner, vilket känns så där. Vad som händer med en kvinna verkar dom inte ha en susning/bry sig om (många kvinnor i grisnäringen).

Den svenska djurhälsovården är inte övertygade om preparatets förträfflighet. Handeln i Sverige och övriga Europa tvekar (tänk om folk får för sig att de blir impotenta av fläskkött) Nu handlar det emellertid om marknadsföring av ett preparat som kostat multum att få fram. Pfitzer, som står bakom vill ha in kulorna (*S*) så snart som möjligt och är naturligtvis övertygade om att det här är lösningen såväl för deras ekonomi som grisnäringens problem med ornelukt.
Hur gör man då för att komma igenom med sitt budskap? Ett trick är att använda sig av "nyttiga idioter". I det här fallet är det djurrättsaktivister som ikläder sig rollen.
Det funkar oftast så att de planterar en "larmrapport" som media tar sig an med hull och hår. Vi får nyhetsinslag där en grisbonde skär kulorna ur kultingen, gärna med blodvite - i närbild. Sekvensen följs upp med en närbild av (antagligen en annan) kulting från andra hållet, där han nyfiket luktar på kameran. Griskultingar är gulliga i den åldern. Budskapet är klockrent på väg in i tittarens hjärta. "Nyheten" lägger sig snabbt men den interna debatten går igång. Politiker och djurskyddstjänstemän tvingas till förhastade uttalanden/åtgärder.

För Pfitzers del handlar det bara om att få ut ytterligare ett preparat på marknaden. Improvac, here we come!

Kommentera här: