Jul - det vankas klimatkonferens
Det var länge sedan jag var i den konferensutsatta sektorn men jag tror inte mänskligheten har färändrats nämnvärt.
Jag jobbade en tid i finansbolag och där ordnades det konferenser, företrädesvis på skidorter. Det var direktören som gett sig den på att han skulle lära sig åka skidor. Då ordnar man konferens för sina säljare och respektive. Det var ett illustert sällskap som drog ner till välkända orter i Alperna en gång varje vinter. Det var onekligen trevligt och ganska snart blev det en del i belöningssystemet i så måtto att medarbetarna hade mulnat till rejält om det skulle ställas in. Konferensprogrammet ordnades så att skattmasen skulle bli nöjd om han kom på beök. I övrigt skidades det, umgicks, åt och dracks över hövan. Det var kul men behöver för den skull inte vara rätt.
Jag var ordförande för Medborgarskolan i Gamleby under några år. Då upptäckte jag att hela gänget (hela Medborgarskolan i Sverige, Gamleby hade bara en person anställd) bjöds på konferensresa, den här gången på Rhodos. Eftersom det var många som skulle ner och konferensa pågick verksamheten under flera veckor, så att det inte blev för många varje gång. Självklart var de högsta hönsen "tvungna" att vara där under hela konferensperioden. Det här var höjdpunkten för medarbetarn som satt ute i landet och ordnade kurser i knyppling, svetsning eller skepparexamen.
Den här tiden sammanföll med en av alla de kristider vi har bakom oss (och framför oss) så jag ifrågasatte så väl verksamhet som det symboliska i att dra alla till Medelhavet. Tror ni att dom jublade? Självklart inte. Jag blev utsatt för värsta mobbingen! Till slut lade dom ner kontoret i Gamleby. (kanske inte p.g.a mitt sprattel, men dock).
Nu drar det ihop sig för den årliga klimatkonferensen. I år är det Sydafrika. Förra året Mexico dit man flyttade efter att ha bevistat ett gråtrist Köpenhamn året innan. Det är stora skaror som belönas med dessa resor, vi pratar tiotusentals personer. Tänk er hela Västervik som drar på resa. Därtill kommer journalister och lobbyorganisationer, ytterligare något Västervik. Hotellen jublar självklart, liksom alla andra som skall förpläga, underhålla och förlägga horden. De flesta är inte delaktiga. För många är det ett privilegium att få åka med.
I år vet man att konferensen inte kommer att leda någon vart, förra året visste man nästan och året innan, i Köpenhamn, hoppades man. Lik förbaskatt fotsätter dom! Det skulle inte förvåna mig om en av de första punkterna är reklam för den ort som dragit lotten att ordna nästa års konferens.
Vi pratar ett hundratal länder vars delegater flyger, äter, bor och dillar under en vecka. En från varje land hade räckt - eftersom de ändå inte kommer att uppnå något. Det hade varit "klimatsmart".
Det är en stor apparat som är inne på sitt sjuttonde varv. Inga resultat har uppnåtts mer än att apparaten vuxit. Det finns lite anledning att tro att kiosken skulle stänga ner. Tänk alla människor som jobbar med det, de som förbereder, skriver rapporter och planerar för att uppnå den slutgiltifga mötesextasen strax före jul varje år. Dom tycker självklart att det är viktig. Dom tycker att dom gör nytta. Det gör dom inte men gratifikationsdelen i det hela räcker nog långt för att det här skall kunna överleva ytterligare några år utan framgång. Det är svårt att dra tillbaka givna gåvor. Vi får utgå ifrån att flertalet som deltar vigt 10 tals år av sitt liv och tror på det dom gör. Vad säger man då - vi är klara nu .. det blev inget mer .. over and out?
I det lilla bevistade jag en övning med Länstyrelsen som jag beskrivit här. 150 pers spenderar en dag åt miljö/klimat där halva dagen var ren underhållning och andra ett meningslöst grupparbete. Allt till en kostnad om 300.000 - 400.000. Är det så här västvärlden/Europa spenderar sina pengar är det inte underligt att det går utför.
Så här hade dom det förra året - och det vill man ju inte missa om man skulle ha chansen att vara med.