Lite obekant är det hur vargen kommit hit, in the first place. Obekant är sannolikt inte engagemanget från statens sida och den påföljande debatten. Riksdagen har beslutat att det skall finnas 210 vargar i landet, ett löfte/beslut regeringen skändligen svek den 16:e augusti i år när man lade sig platt för EU-kommissionen som inte gillar vår vargpolitik. Samarbetet mellan jägare/landsbygdsbefolkning och staten har brutits p.g.a. detta.
Reslultatet har blivit att vargen ökat i antal och är nu uppe i ca. 400-500 individer spritt över landet. Ja, inte hela landet förstås - renbetesland är undantaget eftersom lapparna inte accepterar varg. Nu antas det att vi i södra Sverige skall vara snälla och acceptera vargens närvaro. Tveksamt om så är fallet.
Folk i allmänhet, vilka utgör merparten av befolkningen, har ingen connection med landsbygden, har ingen susning om husdjursuppfödning eller jakt men lika tusan tycker dom att vargen skall finnas där ute. De anses då utgöra en "majoritet" varför vi som är berörda bara skall tiga still. Tveksamt om vi kommer så göra.
Det finns många aspekter på frågan om statens utsättande av sitt vilt på annans mark. Hur skall det ersättas vad gäller stängsling, minskade fastighetsvärden och/eller minskade jaktvärden. Hur mycket får det kosta och var skall pengarna tas ifrån?
I denna artikel läser jag om en oväntad aspekt nämligen viltolyckorna. Eftersöksjägarna ställer helt enkelt inte upp där det finns varg med tanke på hundar och kanske även egen säkerhet. Det har resulterat i en delikat fråga söder om Norberg där en älg påkördes i början av oktober. Den ligger fortfarande kvar och ingen vet vem som skall ta hand om den. Polisen vet inte, kommunen vet inte och Trafikverket är lika frågande. Sistnämnda skyller ryggmärgsmässigt på markägaren när verkligheten är den att markägaren inte har något ansvar inom det s.k "vägområdet".
Det här är inte början på slutet, det är inte ens början på början.
skriven
Väl formulerat Wolter! Jag är övertygad om att din sista rad är allt för sann, det är inte ens början på början...