Fem år har gått - fem stora "klimatkonferenser" har passerat.

IGT startade i samband med den stora klimatkonferensen i Köpenhamn för fem år sedan. Ni minns den där konferensen som skulle resultera i ett globalt avtal för att rädda jorden, eller snarare mänsklighetens livsvillkor på jorden. Jorden klarar sig alltid.
Det sket sig som bekant.

Nu är den 20:e konferensen avslutad. Den här gången var det Lima som drog till sig tiotusentals delegater, bl.a. avgående miljöministern Åsa Romson, i samma syfte som i Köpenhamn. Med samma resultat.

Vad är det som händer? Kan det vara så att det påstådda problemet är en politisk konstruktion? Det kan väl inte vara så att ingen vill lösa ett verkligt problem?

Om hotet föreligger på riktigt skulle självklart världens länder sätta sig ner för att lösa det - om det vore den enda möjligheten. Det är nämligen så att verkliga hot har olika lösningar där man måste välja den bästa efter nogsamt övervägande.

Det stora problemet med Lima-mötet, och de tidigarevarande 19 mötena, var att det inte handlade om något "riktigt" utan om en lösning på ett påhittat tillstånd genom det optimala globala, politiska, kompromissade och slutligen framröstade avtalet. Hur nu sådant skulle kunna lösa vår stundande undergång är oklart.

Lägg ner nu - de blir aldrig något! Det finns annat att ta tag i innan vi skapat en jord för alla, där ingen är fattig, ingen förtyckt och alla har ett meningsfullt liv.

Läs mer här.

Kommentarer:

1 Lars Cornell:

Jag är mycket mer rädd för vad MP med sin Romson kan ställa till med än för koldioxid och klimat.

Kommentera här: