I grevens tid

De flesta kommuner driver verksamheten i bolagsform. Anledningen härtill är lite oklar. Ibland sägs det att man kan fatta snabbare beslut . Vilka kommunala beslut som kräver denna snabbhet är höljt i dunkel.

 

Risken är att den politiska insynen i verksamheten minskar. Det blir färre som är engagerade i de kommunala angelägenheterna med tjänstemän vid styråran. Det är nästan så att man kan ifrågasätta varför vi skall gå till val.

 

Styrelseledamöterna i ett kommunalt bolag blir ombedda att ta av sig "politikerrocken" och arbeta för bolagets bästa. Vem är människa att bedöma vad som är bolagets bästa? Vad gör man om det leder till målkonflikter?

 

Tänker varje enskild ledamot efter så inser de ganska raskt att de inte suttit i styrelsen om de inte hade haft väljare någon stans där i bakgrunden.

Tänker de efter en gång till borde de inse att kontakten med väljarna är viktig.

Själv har jag under de senaste dagarna haft kontakt med en ledamot som aldrig varit det om hen inte varit politiskt aktiv. Jag försökte, lite så där partilojalt, ge hen en möjlighet att förtydliga vissa förehavanden i ett kommunalt bolag. Jag fick med vändande mail veta att jag hade fel. På begäran om ett förtydligande av vad som var fel har plingen i min mailbox upphört.

Därav drar jag slutsatsen att hen inte har en susning! Vem gynnar det?

 

I den där lilla kommunen, som jag refererar till ibland, har det halkat riktigt illa. Genom ägardirektiv, som antagligen ingen begripit, har man givit bolagen rätt att investera upp till 10% av balansomslutningen utan att fråga Kommunfullmäktige. Man har dessutom ställt ockerliknande krav på avkastning drån sina företag. Man sätter avkastningen till 5,8% - av balansomslutningen! I vissa fall innebär det långt över 100% på eget kapital. Slå det ni - finansknuttar!

 

I det företag som tillhandahåller vatten- och avloppstjänster innebär det att man kan göra en enskild investering om 110 miljoner utan annan inblandning än den egna styrelsen. Vem gynnar det?

Enligt bolagets uppfattning har man rätt att höja taxorna med 5% utan att fråga fullmäktige, trots att verksamheten lyder under egen lagstiftning som stipulerar självkostnad. Därmed kommer innevånarna att betala ca 35:- + moms för vatten tillhandahållen av bolaget, vilket ligger i nationell bottenklass (bara 16 kommuner är dyrare). Vem gynnar det?

När den politiska insynen uteblir återstår bara juridiska processer för ifrågasättande medborgare något som tar såväl kraft som pengar ur den kommunala verksamheten. Vem gynnar det?