En liten vardagsKafka
Jag har länge funderat på det här med tåg kontra bil.
Lite svepande sägs det underförstått att tåg alltid är bättre än biltrafik eller i lite större sammanhang att kollektivtrafik alltid är bäst.
Jag har ställt mig lite tvekande inför detta. Om det bara åker en person på tåget eller bussen borde det vara bättre att åka en person i en bil. Det låter logiskt men hur många måste åka på en buss respektive tåg för att göra en miljövinst?
I eftermiddags hade jag anledning att djupa i frågan varvid jag bestämde mig att ta reda på fakta om de tåg som trafikerar en sträcka som passerar oss om ca. 12 mil.
Att få fram fakta om tågen var inget problem, bara att Googla. Så var det bara bränsleförbrukningen kvar.
- Jag ringde Veolia som opererat trafiken i många år. De hade sålt till något annat bolag. Ingen visste.
- Jag ringde Bombardier som tillverkar tågen. Ingen visste.
- Jag ringde KLT (Kalmar Läns Trafik). Ingen på plats (fikadags?)
Jag struntade i Veolia.
Jag blev uppringd av kvalitetsansvarig på KLT som redogjorde noggrant och vi enades om en förbrukning om ca. 100 liter för sträckan.
Jag fick följande mail av affärschefen för AO Tåg:
"Hej Wolter
Vi lämnar inte uppgifter om vilken dieselförbrukning Y31har.
Inom företaget arbetar vi aktivt med att minska energiåtgång på såväl tåg som buss, oavsett om det är diesel eller el".
Jag kände mig föranledd att svara följande:
"Men snälla!
Vad är det för larv?
Hur tror du att man skall kunna hålla uppe människors intresse för energi/klimatfrågor med ett sådant svar?
Tack för visat kort.
Jag tog reda det genom KLT och det är ca. 100 liter för sträckan Västervik Linköping".
Hur gick det då?
Vid en jämförelse med två personer i en bil som drar 0,7 liter/mil och har en motor med 150 Hkr behövs det 23 personer på tåget för att matcha bilens utsläpp. Sträckan har i dag ca. 15 passagerare per tur.
Lite svepande sägs det underförstått att tåg alltid är bättre än biltrafik eller i lite större sammanhang att kollektivtrafik alltid är bäst.
Jag har ställt mig lite tvekande inför detta. Om det bara åker en person på tåget eller bussen borde det vara bättre att åka en person i en bil. Det låter logiskt men hur många måste åka på en buss respektive tåg för att göra en miljövinst?
I eftermiddags hade jag anledning att djupa i frågan varvid jag bestämde mig att ta reda på fakta om de tåg som trafikerar en sträcka som passerar oss om ca. 12 mil.
Att få fram fakta om tågen var inget problem, bara att Googla. Så var det bara bränsleförbrukningen kvar.
- Jag ringde Veolia som opererat trafiken i många år. De hade sålt till något annat bolag. Ingen visste.
- Jag ringde Bombardier som tillverkar tågen. Ingen visste.
- Jag ringde KLT (Kalmar Läns Trafik). Ingen på plats (fikadags?)
Jag struntade i Veolia.
Jag blev uppringd av kvalitetsansvarig på KLT som redogjorde noggrant och vi enades om en förbrukning om ca. 100 liter för sträckan.
Jag fick följande mail av affärschefen för AO Tåg:
"Hej Wolter
Vi lämnar inte uppgifter om vilken dieselförbrukning Y31har.
Inom företaget arbetar vi aktivt med att minska energiåtgång på såväl tåg som buss, oavsett om det är diesel eller el".
Jag kände mig föranledd att svara följande:
"Men snälla!
Vad är det för larv?
Hur tror du att man skall kunna hålla uppe människors intresse för energi/klimatfrågor med ett sådant svar?
Tack för visat kort.
Jag tog reda det genom KLT och det är ca. 100 liter för sträckan Västervik Linköping".
Hur gick det då?
Vid en jämförelse med två personer i en bil som drar 0,7 liter/mil och har en motor med 150 Hkr behövs det 23 personer på tåget för att matcha bilens utsläpp. Sträckan har i dag ca. 15 passagerare per tur.
Är det klmatet, politiken eller annan prestige som driver tågfrågan utanför de större passagerarstråken?
Är du intresserad av kalkylen så säg bara till.
”Är det klmatet, politiken eller annan prestige som driver tågfrågan utanför de större passagerarstråken?”
Kan historien lära oss något - kanske:
Under andra världskriget togs däcken bort från privatbilar, staten behövde däcken för Sveriges mobilisering, att bygga sitt försvar.
Och det lät sig göras utan några större motstånd, därför det fanns ingen tillgång till bensin till bilarna. Endast taxi och bilar i allmän tjänst kunde köpa drivmedel.
Vi är, och vi blev invanda vid att de allmänna kommunikationerna, de är användbara. Det förstärktes med den kommande centraliseringen och förtätning som kom fram efter krigstiden och fram i nutid, i större städer.
Slutsats.
Tågtrafiken drivs av en nedärvd och god vana, tåget är räddning, vi kommer fram, och bilen får stå stilla. Det har blivit en bred och god vana på flera platser. Men, som sagt här I Grevens Tid, var går den nedre gränsen i resandes antal och antalet flyttade ton gods, för det kloka och nyttiga att köra tåg? Tåg kan inte uteslutande ta plats som historisk dekoration ute på landet i glesa Sverige.
Den övre gränsen för resandet slipper vi diskutera.