I grevens tid

Människor som har det bra, beter sig konstigt. Människor som har det dåligt, beter sig konstigt. Någonstans känns det som om symptomen på vällevnad är de samma som för fattigdom vilket skulle kunna sammanfattas i ordspråket "när krubban är tom börjar hästarna att bitas".

Att "hästarna börjar bitas" när krubban bokstavligen är tom kan alla och en var förstå. Men att så skulle vara fallet i den andra ytterligheten kräver lite utvecklande. Enkelt uttryckt, så kan man "bitas" av olika orsaker och krubban kan vara tom på annat än föda.

I den tid vi lever i ser vi dagligen en offentlighet som inte fungerar med en Polis i fritt fall, sjukvård där ingen vill jobba och mängder med människor som förvanskar vetenskapen för att på så vis baxa vårt samhälle i önskad riktning.

Även den "lilla kommunen" har fått sin släng av sleven där det kort ligger till så här:

En ledande politiker i ett av de ledande partierna har velat tillbringa mer tid i sin lägenhet på en av de Baleariska öarna. Sagt och gjort, hon tar med ett av sina barn som får gå den svenska skolan på orten. Det borde vara slut där enär det är alla människors rätt att forma sitt liv. För de allra flesta av oss stannar sånt här vid en dröm eftersom en aktiv människas liv är fyllt av andra förpliktelser som kan krocka med varann. Därför brukar den här typen av livsval kunna förverkligas först efter pensionens inträde.

I det här fallet handlar det om en person som innehar en viktig post i den lokala politiken. Hen uppbär ett fast arvode och har möjlighet, i sin position, att kunna påverka huruvida kommunen skall skicka skolpeng till den nya skolan eller inte. Lokal media har självklart slagit upp frågan stort med rubriker som
... är på "balearisk ö" - uppbär arvode från kommunen
... har inte deltagit på möten
... får xx.xxx kronor om året i skolpeng

Folk tycker naturligtvis att det här är olämpligt, pampmaktigt, korrupt - vad du vill. Självklart är det sådana här tilltag som spär på det vitt utbredda politikerföraktet. Det är kort sagt korkat att göra så här!

I den bästa av världar är utgången självklar. Du får välja ditt uppdrag eller ditt privatliv! Nu, när krubban är tom på etik och moral lever vi inte i den bästa av världar vilket gjort att den partiinterna diskussionen är, minst sagt, animerad och innehåller allt av det snusk som den här typen av diskusioner brukar innehålla.

Till slut handlar det inte längre om sakfrågan - Balarerna eller den lilla staden på skäret i vintermörkret. Det handlar om makt som innehåller allt från att "försvara sin heder" (hur nu det är möjligt) till att försvara sina positioner och därmed möjlighet att frossa ur offentlighetens krubba. Det ger samtidigt andra krafter en möjlighet att visa ledarskap och kraft men då gäller det att släppa taget och våga sätta ner foten - bära eller brista.

Lyckas det hamnar nya människor vid maktens grytor och en ny dans runt guldkalven kan påbörjas. Det kan synas obehagligt men det är bättre med rotation i eländet än att det konserveras.

Nu skall det bli mycket intressant att se hur det här hanteras. Å ena sidan det självklara - kom hem och gör ditt jobb eller avgå. Å andra sidan politiskt snömos som att "man måste ge folk en möjlighet att förverkliga sina drömmar", "nu för tiden kan man klara ett uppdrag på distans", "det är goda förbindelser så hen kan inställa sig snabbt", "hen klarar att hantera uppdraget samtidigt som hen sitter på Balearerna och "stöttar sitt barn" (jo, morsning!) - bla. bla. bla.

Alltså borde det bara finnas ett resultat men med tanke på att Polischefen fortfarandee sitter kvar så kan man inte vara säker på något i dessa tider. Jag återkommer med slutrapport.