I grevens tid

Totalitära tendenser finns där, djupt inom oss. Det är det yttersta beviset för en lyckad maktkamp men även det första steget mot ett nederlag. Det oundvikliga fallet sker med stora förluster i samhället som sådant, ekonomin och i värsta fall avdagatagna- stukade- förnedrade eller på annat sätt spolierade människoliv.

Efter ett fall av en totalitär regim har människor lärt sig den sura vägen vad det inneburit. Segrarna fördömer, förbjuder och gör allt i sin makt för att det inte skall upprepas. Under en mansålder, eller så, kommer det heller inte på frågan att dessa gamla tider skall återuppstå.

Därmed inte sagt att det försvunnit. Det ligger där inom oss som det brandberoende fröet som ligger djupt nedbäddat i förnan och väntar på nästa eldsvåda. Den kommer - var så säker.

För vår egen del börjar första världskriget kännas avlägset med sina 100 år på nacken. Andra världskrigen med dess rådande regim börjar också kännas avlägset. Socialismen har vi levt med under 100 år, en födelsedag våra egna kommunister försökte skyla undan utan större framgång.

Kommunerna, som från början var tänkt som det ultimata demokratiska bygget, håller på att raseras av en ny makthunger - DEMOKRATUREN.

Dolt bakom beslut i Kommunfullmäktige har den lilla kommun jag är skriven i har flyttat över tillgångar och skulder till aktiebolag där moderbolaget ägs av kommunen och resten av moderbolaget.
- Vi vet vem som beslutade.

- Vet dom som beslutade vad som beslutades? Sannolikt inte.

Ganska snart blir det här ett självspelande piano långt utanför den demokrati vi tror att vi har. Besluten i kommunfullmäktige kommer, ett efter ett, utan att ledamöterna får se hela bilden - eller planen om du så vill.
Besluten handlar om att ta över finansavdelningen (som lite skrytsamt kallas internbank). Det beslutas om att bolagen skall få investera 10% av blansomslutningen utan att fråga Kommunfullmäktige (vilket kan var upp till 150 milj!).

Det "råkar" bara bli så att det kommunala bostadsbolaget skapar en egen byggverksamhet och bolaget som sköter vatten, avlopp, värme, gator mm lägger sig till med en entreprenadverksamhet. Bolagen suger upp personal från den lokala arbetsmarknaden vilket gör livet surt för de privata företagarna.

 

Styrelserna, som tillsätts politiskt, avlövas genom att bli itutade att det inte finns utrymme för politik utan att de skall verka efter "bolagets bästa", läs ordförandes och VDs åsikter.

Det går mycket väl att sitta i en bolagsstyrelse med en egen agenda, t.ex som en representant för en ägargrupp. Varför skulle inte en styrelseledamot i ett kommunalt bolag kunna representera det parti som tillsatt hen?

I lördagens ledare i VT gör Jacob Styrenius en strålande analys av läget.
Han menar att det kommunala utjämningssystemet är en bov i dramat - tro mig det kommer att bli ett drama framöver. Han menar att vår lilla kommun inte tjänar på att göra det de skall göra - se till så att medborgarna kommer i arbete och börjar betala skatt. Det straffar sig så till den grad i minskade intäkter från utjämningssystemet att nettot av insatsen blir näst intill försumbar.

Kommunen är omättlig vad gäller projekt. Pianot spelar på och lanserar ofta projekt som skulle "sätta kommunen på kartan" vilket kan vara äventyrsbad, flygplats, flashiga byggen, tågbanor, infarter - fantasin har inga gränser - det har ekonomin. Vad göra?

Pianot spelar, men inte av sig själv. Där finner vi tjänstemän som vill ha högre lön. Där finner vi politiker som vill bli ihågkomna. Där finner vi svansviftarna som inte säger något, som i tysthet och oförstånd förstärker ljudet från det glättiga pianot.

Det socialistiska i det här, enligt Styrenius, är att kommunen suger upp verksamhet som skulle kunna utföras av privata företag, snickare, målare, åkare, entreprenörer, ingenjörer, restauratörer mm.
Självklart är detta förkastligt ur många aspekter.

Jag har nuddat vid en del sidor av detta mynt och återkommer till fler.

Ett företag skall leva sitt eget liv, det skall växa och leverera vinster till sina ägare och varor/tjänster till sina kunder. För att det här skall fungera måste det finnas en kompetent ledning. Ni kan säkert dra er till minnes många större företag som fått sina ledningar utbytta som en följd av dåliga prestationer.

Hela tanken med aktiebolag rymmer inte, eller borde inte rymma, kommunalt ägande. Det kommunala aktiebolaget är naturligtvis ett AB i formell mening men ur alla andra synpunkter är det bara en konstruktion vars syfte, i praktiken, är att kringgå demokratin.

Det finns ingen ägarkrets som kräver resultat, trots att de kommunala företrädarna hävdar att så är fallet, eftersom ägarna, kommunmedborgarna, inte har tillträde till bolagsstämman.

Styrelserna, som är tillsatta av politiken, lövas av och tillåts inte "tycka" enligt egen övertygelse (vilket styrelseledamöter i ett privat bolag får) - det är "bolagets bästa", läs ordförande och VDs åsikt, som gäller
Det kommunala bolaget har inga kunder eftersom de oftast verkar under monopolliknande former.

Kvar står företagsledningen som skall styra en skuta med tiotusentals anställda och en balansomslutning på flera miljarder. Det är ett stort företag som kräver företagsledningsförmåga utöver det vanliga.

Den slutliga frågan blir då om en kommun lyckas locka till sig dessa förmågor?

Jag hoppas du inser retoriken i frågan. Det är väl rätt självklart att en människa som besitter ambitioner och förmåga inte slösar den på ett sömning kommunalt bolag.

Kvar blir ledarskapets gärsgårdsserie vilket kommer att bli tuvan som stjälper detta kommunala jättelass från den väg de aldrig skulle tagit in på.