Det blåser på toppen
Ansvarets ok tynger de flesta ledare, så även inom politiken. På senare år har politiken tyvärr blivit en alternativ karriärmöjlighet och därmed försörjning på hel- eller deltid. För fritidspolitikern kan ersättningen synas som smulor i hundkoppen men även ett mindre betydelsefullt uppdrag kan fylla en funktion, socialt, ekonomiskt eller både ock. Det märks inte minst när uppdraget upphör på grund av ett förlorat val eller en förlorad nominering.
Demokratins grunder skall bäras av företrädare så nära de berörda som möjligt. Ju högre upp i den politiska trappan - desto längre från väljaren, vilket inte minst återspeglar sig i allmänhetens intresse. EU valet engagerar inte lika mycket som kommunalvalet - om man säger så.
Politiken har ett ansvar för kvalitet och kontinuitet i politikerkåren. Vad gäller det förstnämnda talas det vitt och brett om politikerförakt och att Sverige inte längre är ett av världens minst korrupta länder. Vi har faktiskt halkat ner i Nordenligan till och med.
Ett sätt att motverka dessa tendenser är att skapa ett deltagande hos allmänheten för att därigenom kunna rekrytera nya politikintresserade som är villiga att offra några år i allmänhetens tjänst. Motverkande krafter mellan etablerade, försörjda, och nya hungriga gör tyvärr att de flesta ger upp innan de börjat.
Jag har sagt det förut och säger igen. Politiken skulle må bra av tidsbegränsade uppdrag med utgångspunkten att det inte skall vara en livs- och heltidsförsörjning. Nu talar jag om lokalplanet, därmed inte sagt att andra nivåer inte skulle vitaliseras av detta.
Som vanligt måste jag exemplifiera med den lilla kommunen där företrädaren för det näst största partiet låtit sig bli nominerad till listor på alla nationella nivåer, kommun, region (fd. Landsting) och Riksdag. Valen har utfallit så att hen hamnat på valbar plats på alla dessa listor.
Jag kan förstå att det boostar egot att vara så populär bland de som röstar in kandidater till listorna.
Men.…
Vad säger det om partiet?
Är det verkligen smart att gå fram med samma namn i toppen av alla listor när man rimligtvis torde vara begränsad att utföra ett fullgott arbete på endast en nivå?
Vem beslutar det slutgiltiga utformningen av listorna?
När skall det kungöras vilket val denna superpolitiker ämnar göra, om det nu är hen som avgör detta?
Hur ska väljaren tänka om det drar ut så långt som efter valet (något som en politisk motståndare antagligen skulle betrakta som öppet mål)?
Som det ser ut just i detta nu verkar de cirka 200 dagarna fram till valet kunna bli riktigt spännande för den som är intresserad.
Vi får se.
Demokratins grunder skall bäras av företrädare så nära de berörda som möjligt. Ju högre upp i den politiska trappan - desto längre från väljaren, vilket inte minst återspeglar sig i allmänhetens intresse. EU valet engagerar inte lika mycket som kommunalvalet - om man säger så.
Politiken har ett ansvar för kvalitet och kontinuitet i politikerkåren. Vad gäller det förstnämnda talas det vitt och brett om politikerförakt och att Sverige inte längre är ett av världens minst korrupta länder. Vi har faktiskt halkat ner i Nordenligan till och med.
Ett sätt att motverka dessa tendenser är att skapa ett deltagande hos allmänheten för att därigenom kunna rekrytera nya politikintresserade som är villiga att offra några år i allmänhetens tjänst. Motverkande krafter mellan etablerade, försörjda, och nya hungriga gör tyvärr att de flesta ger upp innan de börjat.
Jag har sagt det förut och säger igen. Politiken skulle må bra av tidsbegränsade uppdrag med utgångspunkten att det inte skall vara en livs- och heltidsförsörjning. Nu talar jag om lokalplanet, därmed inte sagt att andra nivåer inte skulle vitaliseras av detta.
Som vanligt måste jag exemplifiera med den lilla kommunen där företrädaren för det näst största partiet låtit sig bli nominerad till listor på alla nationella nivåer, kommun, region (fd. Landsting) och Riksdag. Valen har utfallit så att hen hamnat på valbar plats på alla dessa listor.
Jag kan förstå att det boostar egot att vara så populär bland de som röstar in kandidater till listorna.
Men.…
Vad säger det om partiet?
Är det verkligen smart att gå fram med samma namn i toppen av alla listor när man rimligtvis torde vara begränsad att utföra ett fullgott arbete på endast en nivå?
Vem beslutar det slutgiltiga utformningen av listorna?
När skall det kungöras vilket val denna superpolitiker ämnar göra, om det nu är hen som avgör detta?
Hur ska väljaren tänka om det drar ut så långt som efter valet (något som en politisk motståndare antagligen skulle betrakta som öppet mål)?
Som det ser ut just i detta nu verkar de cirka 200 dagarna fram till valet kunna bli riktigt spännande för den som är intresserad.
Vi får se.