Karl Hedin släppt

Den så kallade "industrimiljardären", Karl Hedin är släppt ur häktet.
 
Han har varit häktad i cirka en månad, misstänkt för grovt jaktbrott. Åklgaren verkar inte ha skott sig för den riktiga vintern utanför sitt varma kontor.
Vi vet inget om utgången - mer än att det skall bli mycket intressant att följa.
 
Välkommen Tillbaka, Karl!

Nån djävla ordning får det väl vara....

... i ett parti, sade C-H Hermansson på sin tid då det var rörigt bland kommunisterna. Som vanligt kan tilläggas.
 
Nu verkar det vara rörigt/kaos i alla partier, vilket vi upplever dagligen med sandlådeleken "Bilda regering". De har inte lyckats trots att mer än två månader förflutit sedan valet. Vi går mot ett extraval enligt många förstå-sig-påare. Jag vet inte mer än att framtiden får utvisa - rått och oförbehållsamt.
 
Här hemma, i den lilla kommunen på skäret, är läget ungefär det samma.
Sossarna hade tänkt sig en räkmacka när det drog sig mot val av Kommunfullmäktiges presidium. Ett samarbete med Centern och spillrorna av Miljöpartiet hade krattat menegen - trodde dom.
Det sket sig, som vi brukar säga här på IGT. I en ohelig allians mellan vänster och höger röstades en Liberal fram som ordförande. Till slut var det inte en Sosse  i presidiet! Lite lustigt och uppfriskande på något sätt. Du kan se det här - rätt kul om man är lagd åt det hållet.
Självklart blev det gråt och förutsägelser om katastrof. Empirin säger oss att vilken idiot som helst kan köra politiken där det i undantagsfall, understundom katastrofalt, blir dåligt. Det kommer nog att funka här också.
 
Nu börjar det dra sig mot tillsättande av platser i styrelser och nämnder. Oron sprider sig bland de som försöker manövrera sig i dansen runt guldkalven. Det gäller att hålla sig väl med rätt personer och rätt personer måste hålla sig väl med de som skall tillsättas. Det görs med det faktum att han/hon har ett mer eller mindre betydelsefullt uppdrag i bakfickan.
Tyvärr är det sällan kompetens som är det viktigaste urvalskriteriet, utan lojalitet, där den som slutligen får ett uppdrag lyder och håller tyst. Det är pengar och lite sysselsättning det handlar om. I en del fall kanske inte så mycket pengar men tillräckligt för att pigga upp vardagen och, om inte annat, några möten som kan fylla en annars torftig almanacka.
 
Snaran börjar också dras åt kring halsen på tronpretendenten, det före detta kommunalrådet som vi skrivit en del om här på IGT. Under sistlidna vinter var som bekant Uppdrag Granskning i Västervik och gjorde TV. Ett program handlade om turerna kring Slottsholmen och det andra om Flygplatsen. Inget av programmen var särskilt smickrande för de inblandade, vare sig det var sittande Kommunalråd, före detta Kommunalråd eller Björn Ulvaeus. Det ligger förvisso i UGs affärsidé, men icke desto mindre.
 
Som en bieffekt av granskningen uppdagades det att före detta Kommunalrådet hade manipulerat offentlig handling genom att TippEx:a dokument innan de lämnades ut till UG. Obra hade de sagt i Norrland och så framställdes det även i UGs program där vederbörande först står och ljuger journalisten (och därmed Svenska folket) rakt upp i ansiktet, sen ringer upp och "creddar" honom för att det upptäcktes genom att skämtsamt påstå att han "bara skulle testa", för att slutligen tillitetgöras av journalisten när han frågar hur detta var möjligt.
Innan programmet sändes genomfördes en medial "damage-control-kamapanj" där tilltaget erkändes och innebörden förminskades.
 
Visst, man kan förminska det och säga att det inte var meningen, hjärnsläpp, att det inte var för egen vinning eller att det var ett obetydligt dokument.
Varför då göra det?
Det kan ju inte bara varit en lek med TippEx flaskan. Vem har för övrigt en fungerande TippEx flaska i byrålådan? Har man det brukar den antingen vara tom eller förtorkad. Det var uppenbart viktigt för honom - allt annat är bara dimridåer och undanflykter.
 
Det är olagligt att manipulera offentliga handlingar och det är ytterst olämpligt att en folkvald, högt uppsatt, politiker gör det. Man bör faktiskt ställa sig frågan hur det över huvud taget är möjligt - hur det står till där uppe när/om det händer igen.
Det är inte upp till den som misstänks att bedöma om det är ett brott eller ej - det gör domstolen.
I personvalskampanjen (han har onekligen varit en populär och framgångsrik lokalpolitiker) ville han få potentiella väljare att tro på honom som en "genomlyst" politiker där alla misstankar är utredda, klara och att en av kommunen beställd juristrapport "friat" honom.
Så var det inte - vilket du själv kan läsa här.
Åklagaren inledde en förundersökning efter det att programmen sänts i vintras. Nu har hon låtit meddela att hon är väldigt nära att väcka åtal.
 
Nu blir det en ny dans med gråt och tandagnissel där det än kommer att framföras åsikter som denna, än åsikter om huruvida det var brottsligt och säkert en hel del personangrepp.
Som vanligt alltså - i sandlådan.
 
Fria eller fälla kan endast en domstol göra och man är oskyldig till dess att man fälls. Så är det bara.
Är man en offentlig person ställs det högre krav på oförvitlighet, säga vad man vill om det men så är det bara.
 
Alla partier har vad man kallar, kandidatförsäkran, vilket är en sorts avtal där kandidaten skriver under på att vara en förebild, jobba för partiets/landets bästa och massa annat blaj för att fylla papperet. Försäkran innehåller också skrivningar om hur kandidaten skall agera om han/hon halkar snett i uppdraget eller privat (kandidatförsäkran inför 2014 års val, som gäller här).
Den som ställs under åtal, gör något där någon annan kommer till skada eller liknande bör träda ett steg åt sidan. Vi har alla varit med om politiker som tar "Time Out" likt Salinskan för orättskaffens inhandlade Toblerone på tjänstekortet.
Det verkar tyvärr vara så att alla inte är lika inför detta dokument. Utan att veta det skulle jag kunna föreställa mig att Sossarna har motsvarande överenskommelser med sin kandidater. IGT kan konstatera att Generaldierktörskan i Transportstyrelseskandalen rök all världens väg medans den vedervärdige inrikeministern bara stoppades undan i en garderob, varifrån han dök upp likt gubben ur lådan efter höstens val.
Jag hoppas verkligen att det parti jag röstat på/arbetat i de senaste 30 åren inte uppvisar dessa tendenser för det vore ett djupt slag för partiet, politikerföraktet och tyvärr också personen som trots allt gjort mycket bra genom åren.
 
Så det är nog bara att ta skeden i vacker hand, vända blad och hitta på något nytt.

Vargen - från dålig idé till rättssystemets haveri

Expertgruppen för studier i  offentlig ekonomi (12/11) konstaterar att det tänks för lite innan man sjösätter stora offentliga projekt. Det kan handla om stora infrastrukturprojekt eller större systemförändringar. I den sistnämnda kategorin har vi hela privatiseringsvågen inom sjukvård, apotek, skolor mm., i den tidigare kan tunneln genom Hallandsås tjäna som ett gott exempel Den nu aktuella frågan om höghastighetståg är ett aktuellt exempel där tanken kanske gått lite väl fort - vi får se.
I efterhand, när det skitit sig av olika anledningar, skruvar sig de inblandade och bedyrar sina väljare eller de drabbade att de skall vidta åtgärder för att det "inte skall hända igen", som om de skulle borra en ny tunnel, fast bättre. Det händer hela tiden igen, vilket i och för sig kanske ligger i sakens natur eftersom det är stort och komplicerat. Frågan är bara HUR mycket fel det får bli.
Ingen tar ansvar. Ingen ger cred till de som med emfas och under mobbingliknande former varit emot projektet, för de finns alltid. Det viktiga under projektets inledning och gång är att rulla ut det. Kosta vad det kosta vill! I det läget är det lätt att avfärda "negativa" röster och människor av annan uppfattning när det i själva verket borde ha länt till eftertanke.
 
Vargens återinförande i Sverige är ett sådant projekt.
"Projekt varg" inleddes i början av 70-talet av Svenska Naturskyddsföreningen. Många var de som lockades av tanken med varg i våra skogar och många var de som ville finansiera.
 
Det var bara ett problem och det identifierades tidigt: Man befarade att de boende där vargarna skulle etableras skulle vara avogt inställda till dén.
Jag är inte säker på att de tänkte tanken fullt ut för hade de gjort så hade de kommit fram till att markerna tillhör någon och brukas av någon. Den som äger mark har jakträtt och den som brukar mark har inte sällan husdjur på sina marker. Inte sällan är det samma person/familj. I det perspektivet är det inte helt onaturligt om jakträttsinnehavaren/ägaren/brukaren reagerar negativt på minskande viltstammar eller dödade husdjur på grund av vargangrepp.
 
Låt oss därmed konstatera att projektet sket sig redan där.
 
Men skam den som ger sig - projektet skall genomföras och får snart ett eget liv. Lösningen på trilskande människor var "information" som bland annat tog sig i uttryck av att allmänheten erbjöds möjlighet att "gulla" med vargar på Kolmårdens djurpark. Det resulterade sedermera i att en kvinna, tillika skötare av vargarna, fick plikta med sitt unga liv. Vargarna slet henne i stycken!
 
Projektet växte med internationella förgreningar och man började ganska snart att föda upp vargar i Sverige, Danmark och Finland med inblandning av vargar från andra sidan järnridån. Avkomman från dessa projekt hamnade, som av en händelse, ute i de skogar som angivits som lämpliga för vargens återinförande reden i början av Projekt varg.
Det är problematiskt att släppa ut vilt. Dels upplevs det som underligt av lokalbefolkningen att det helt plötsligt uppträder ett nytt viltslag. Dels kan det vara så att det nya viltslaget inte beter på samma sätt som naturligt invandrade exemplar hade gjort. I det här fallet började vargarna djävlas med de boendes tamdjur och naggade på viltbestånden som ganska snart minskade.
 
Folk började mulna till, vilket inte de människor som mer eller mindre hemligt låg bakom projektet gillade. När inte "information" funkar får man ta till hårdare metoder - lagstiftning. Det har varit mäktiga människor på, låt oss kalla den "värnarsidan", med kompisar i såväl administration som lagstiftande församlingar. Så mäktiga att man definierade olovlig jakt på varg som ett "grovt jaktbrott" och att man gjorde ett brott av "förberedelse till grovt jaktbrott".
Med det i bagaget har man satt in de mest apokalyptiska åtgärder mot jägare i ett antal fall. Det har inte funnits några begränsningar vad gäller personal, materiel eller häktningslokaler när man slagit till för att avslöja det som regelmässigt kommit att kallas "jakthärvor". Poliser, helikoptrar och pikétbilar har stått till "miljöåklagarnas" förfogande i en omfattning brott mot egendom,  liv och lem bara kan drömma om.
 
Det här har ju naturligtvis tagit de vargdrabbade hårt i allmänhet och de anklagade i synnerhet då ett ingripande innebär frihetsberövande men framför allt att alla jaktvapen tas i beslag - och behålls långt efter det att de försatts på fri fot. I något fall har polisen vägrat lämna tillbaka vapnen trots att åklagaren inte lyckats få en fällande dom.
Då jakt är en livsstil är det en mycket stor inskränkning att bli av med sina vapen - kanske lika stor som om en stadsbo blivit av med sina kort och därmed förvägras överdriven konsumtion och en överdådig mathållning.
 
Just i dagarna är vi uppe in en ny "jakthärva" där man lyckats häkta en av de största, och mäktigaste, vargmotståndarna vi har i landet. Den så kallade "industrimiljardären", bland de som inte namnger honom, har sedan många år tillbaka på ett framgångsrikt sätt förmedlat sin syn på hela vargprojektet genom att stötta de som drabbats av tidigare rättsövergrepp och ett flertal böcker.
Nu har alltså "värnarna" lyckats få honom misstänkt för grovt jaktbrott, och förberedelse till det samma, där han skulle ha skjutit varg, lo och kungsörn (lika bra att ta i ordentligt). Han är häktad och uppvisad för allmänheten iförd kriminalvårdens gröna käder och handfängsel kopplad till en häktesvakt. Lika hårt bevakad som värsta mördaren således.
Nu vet vi inte så mycket om misstankarna eftersom det råder förundersökningssekretess. Åklagaren bestämmer uppenbarligen när han tycker sig kunna lätta på förlåten genom att släppa små munsbitar till media. Det gäller att hålla grytan kokande.
Bakgrunden, så som det framstår just nu, är att informationen åtminstone delvis kommer från en anonym källa samt telefonavlyssning. Vi vet inte hur länge, eller på vika grunder, som telefonavlyssningen pågått. Kritiken är massiv och det framförs att den tillkommit på tvivelaktiga grunder.
 
Det är här vi ser rättssystemets haveri. När det allokeras resurser av aldrig skådat mått för ett brott där uppfattningen om straffvärdet skiljer sig markant mellan vargdrabbade och rättsvårdande myndigheter. De sistnämnda har gett sig in i en dans som inte står en förstklassig diktatur långt efter.
 
Jag kommer att återkomma i frågan baserat på dokumentation om "projekt varg". Det är skrämmande läsning där verkligheten överträffar dikten och undanflykter som hänvisar till "konspirationsteorier" faller platt till marken.