En kommun överklagar grannkommunens vindkraftsbeslut

I det gamla gränslandet mellan Danmark och Sverige pågår en kamp om markanvändningen.

Laholms kommun har gett klartecken för en vindkraftspark om 13 snurror i östra kommunen, gränsande till Markaryds kommun. Gränsen utgör ävenledes länsgräns.

Nu tycker Markaryd att vinkraftsparken påverkar markanvändningen i kommunen. Markägarna får svårare att bygga bostäder etc. De överklagar nu beslutet och det skall bli mycket intressant hur det kommer att avlöpa.
• Kan en kommun överklaga en annan lommuns beslut?
• Kan en kommun fatta beslut som påverkar en annan kommun?
• Kan en länsstyrelse överklaga en annan länstyrelses beslut?
• Kan en länsstyrelse fatta beslut som påverkar ett annat län?

Kanske har vi en lagvrängare här på IGT som kan ge os klarhet, eller åtminstone en idé, i denna kniviga fråga.

Jordbruksstödet

Nu har jag varit i den stora staden igen. Jag har varit i den stora staden och bl.a. klippt mig. Jag tycker inte om att klippa mig, antagligen är jag för snål, onödigt på något vis men till slut blir det nödvändigt. Konstigt. Har jag otur är jag i den stora staden när det blir nödvändigt, för då blir det mycket dyrare. Å andra sidan är det lite trevligare, lite exotiskt på något vis.
Denna gång var jag hos en dam på Arsenalsgatan, en lite poppig, inte allt för ung och oerhört pratsam dam. Hon är antagligen expert på att prata om inget med alla stadsbor hon klipper. När det kom till att prata om landet, jakt, matproduktion och miljö blev det dock lite svårare. Varför man nu skall prata om det men när dom hör att man kommer från landet blir många lite nyfika och då blir det bara så.

Hon sade att hon minsann hört att bönderna får EU stöd för att sprida konstgödsel på åkrarna. Jag slingrade mig något men lyckades väl inte förklara så där särdeles bra. Det är inte så lätt att förklar för nån som int begrip - som Stenmark sade till Plex Pettersson. De flesta tror att bönder kakar in EU stöd en masse, men dom begriper inte syftet som ytterst stavas KONTROLL.

Genom att bidraga med offentliga medel till livsmedelsproduktionen kan de (tror de) också kontrollera den samma. Genom att villkora bidragen får de bönderna att dansa efter rätt pipa - skulle bönderna trilskas blir det bara inga pengar, vilket ingen har råd med. Konsumenten får mat till ett bra pris men framför allt blir det inga överraskningar prismässigt, vilket skulle kunna leda till politiska svårigheter.

Ni har säkert redan glömt det men för några år sedan blev det oro i livsmedelssektorm pga. taskiga skördar. Priserna steg och det blev problem både här och där. G20 mötet det året hade stora planer men fick ägna en stor del av tiden åt skenande matpriser. Ingen politiker vill ha denna osäkerhet eftersom det kan föra med sig så mycket. Den enda vägen är att knyta upp bönderna med pengar och piska. Så enkelt är det tyvärr.

Nu står vi inför en spännande tid då skördarna i Sverige blir usla, Ryssland urusel (de måste importera) och stora delar av Europa likaså. Priserna kommer att stiga och det blir återigen oro i lägret. Subventionssystemet har sina begränsningar men framför allt bränns det oerhört mycket pengar på sidan om.

Vindkraften hamnar högt på dumlistan

I veckan skrev Jonny Fagerström och Marian Radetzki om vindkraftsbluffen på SvD. Av kommentarerna att döma är uppfattningarna minst sagt delade. Där är dom som brinner för tanken om "förnyelsebar" energi, ekonomer som dömer ut det och "landskapskramarna" som bara darrar av skräck vid blotta tanken om "deras" förstörda skog. Väldigt sällan är det "deras" skog.
Som bekant har jag varit kritisk mot vindkraft av fler skäl, bl.a förstörelsen av landskapet, den dåliga affär det innebär och att ittermetensen i produktionen är oacceptabel. Jag har samtidigt sagt att jag gärna ändrar mig om någon kan visa att det är en kanonaffär i stället för den skitdito det är. I dagens Ny teknik presenteras vindkraften ur perspektivet att försvaret inte vill ha några verk inom 40 km från deras flygplatser. Där hittade jag lite siffror och en karta över projektet i Markbygden (som jag skrivit om här) där man skall bygga 1001 verk på 50.000 har.

Faktaruta i Ny Teknik den 25/8 -10

Då skulle kalkylen se ut så här:
Investering: 70.000.000.000 (70 Miljarder)
Produktion: 12.000.000.000 (12 Miljarder Kwh/år)

Intäkter:
8.400.000.000 (0,7 x 12 miljarder Kwh/år)

Kostnader:
Avskrivning 25 år: 2.800.000.000 (2,8 Miljarder/år)
Ränta
Första året: 2.800.000.000 (2,8 Miljarder/år)
Snitt 10 första åren: 2.240.000.000 (2,240 Miljarder/år)
Drift/underhåll (3%/år, påhittat av mig): 2.100.000.000 (2,1 Miljarder/år
Personalkostnader (5-6 heltidsanställda - "gröna jobb" tuggar dom ju om): 2.500,000
Övrigt: 700.000.000 (1% av investeringen, arrenden etc.)
Överskott: 557.500.000 - eller 0,8% avkastning
* Den som kan prestera en bättre kalkyl är välkommen

Det räcker att produktionen blir 7% sämre än väntat för att projektet skall gå mämt upp - allt annat lika.

Jag vet, den här kalkylen ör inte exakt men den indikerar att vindkraft inte är en vinstmaskin direkt. Vinkraftsbolagen (Arise mm) är rena bondfångarna. I Arise fall har grundarna kakat in och tackat för sig.

Så här ser det ut i Markbygden. Varje prick är ett verk. Mellan dessa verk skall det byggas 80 mil väg, så stor att torn över 100 m skall kunna fraktas fram. Och så säger dom att det inte skall påverka nyckelbiotoper (man får inte såga ner en vedpinne i en nyckelbioptop utan att en byråkrat skall tillfrågas), Natura 2000 områden och renbetet så förstår i alla fall inte jag hur dom tänker - om dom tänker.

Markbygdens vindkraftspark. 1001 verk på 50.000 har