Nätet rasar!!!!....

Gotlandsbåten ställer in 2015 och kanske även 2016 och VTs läsare rasar. Vi får veta mer under dagen. Jag återkommer med kompletteringar i denna bloggpost. I och med det är nog sista ordet sagt i denna tragikomiska histora.

Då blir det väl ingen alternativ Gotlandsfärja för den här gången? Ungefär vad IGT sagt hela tiden, vilket kritiserats å det grövsta.

Enda slutsatsen är att politiken inte skall hålla på med sånt här. Det funkar inte. Det kanske finns vilja men kunskapen fattas.

Vi tar ansvar för helheten! Se där, ett av slagorden som skulle få oss att rösta på rätt parti. Gotlandsbåten var en stor sak i valet - som skulle få folk, i beundran av den store ledaren, rösta rätt (partiet i fråga tappade 40% av sina väljare). Ingen talade om risken att det inte blir något. Ingen ifrågasatte trots ett ihärdigt lögnande under hela sommaren, trots att ca. 40.000 människor blev blåsta på sin resa - och i många fall även sina pengar, trots att kommunen laddat in ca. 7 milj i hamnen - som stått tom sedan dess.
Ingen har ifrågasatt kommunen som fixat hamnen utan avtal, som låtit ett dotterbolag investera i färjebolaget och som marknadsfört bluffen med miljontals kronor.
Ingen har ifrågasatt kommunen som upplåtit sitt namn till en färja som ligger och rostar i en hamn strax utanför Athen.
Förutom IGT och, i ärlighetens namn, massa människor som knutit näven i byxan samtidigt som många ifrågasatt projektet såväl före men definitivt sedan val av båt blev känt. Läs allt som är skrivet här - det tar ett tag men det är understundom roande. Det har inte saknats indikationer på att projektet varit döfött - om man säger så.
 
Vem tar ansvar för det?

Ansvar är att avgå när det skiter sig!
 
Presskonferens 19/11
Nu säger dom att verksamheten läggs ner men lägger in en liten morot om eventuell uppstart 2016 - i stället för 2014.
All personal sägs upp och efter årskiftet finns ingen avlönad personal i bolaget.
Dom tackar och bockar för alla som ställt upp på projektet och det tro faan det. Det är många som jobbat, satsat pengar och prestige i det här. de som kommer lindrigast undan är nog bolaget och dess medarbetare.
I övrigt är det bara fortsatt svammel om att båten skulle kunnat segla, vilket man sagt sedan början av juni 2014. Sanningen är den att hon ligger vid kaj, har inte gått för egen maskin på åravis och varit osynlig för omvärlden lika länge, förutom ett kort tag den 12/8 -14 då hon bogserades till sin nuvarande uppläggningsplats.
Nog sagt om detta skulle jag tro. Återkommer annars.

Politiken spårar ur?!

Tiden är ur led - som dom säger. Antagligen har det sagts i alla tider. I efterhand tycker man att det var bättre förr och i nutiden ter sig den annalkande framtiden allt annat än ljus (vilket jag kommer att ägna mig åt nedan).

Vad är det nu då? Det är inte temperaturökningar, isavsmältning eller havshöjning jag tänker på vilket jag tror bara är svepskäl för att vinna makt och berömmelse och samtidigt slippa att göra det som skall göras.
 
Vad är det då man ska göra? I en representativ demokrati skall en politiker representera sina väljare. Väljarna som står att finna "där ute" befinner sig inom ett stort spann vad gäller politiskt intresse och kunskap. En del människor röstar bara, en del tar steget att bli medlem i ett politsikt parti emedan andra går så långt att de engagerar sig. De sistnämnda blir därmed ofta den politiker som skall representera "sina väljare". När systemet fungerar pågår det ett sjudande politiskt arbete ute i politiska föreningar. Det är där tankar och idéer väcks och kläcks. Det är där stommen till den politik, som de valda representanterna skall föra, mejslas fram.
 
Det där är ett jobbigt system om man inte gillar att verka i en demokrati som är trög och många gånger svårhanterlig. Folk tycker för mycket, helt enkelt. Så har vi tänkt rätt länge i Sverige vilket lett till att vi gjort partierna oberoende av sina medlemmar. Partierna finansieras via offentligheten i stället för sina medlemmar. De får betalt i förhållande till röstetal. Då är det bara att skrapa ihop så många röster som möjligt, vilket man tycks försöka göra med alla till buds stående medel. Baksidan av myntet är att partierna dräneras på medlemmar eftersom det känns meningslöst att vara medlem. I skrivande stund har samtliga partier i Sverige ca. 200.000 medlemma vilket t.ex är färre än, en mig närstående, Svenska Jägareförbundet. Det politiska systemet tappar därmed legitimitet.
 
För att spä lite ytterligare antidemokratisk olja på det, mot förmodan, fortfarande sjudande politiska livet blir det allt vanligare att partier samarbetar över de s.k blockgränserna (förr fanns en gräns mellan vänster och höger, nu vet i tusan var gränserna går längre) i syfte att skapa "stabila majoriteter". Som om det inte vore nog med allt detta blir det mer och mer vanligt att kommunal verksamhet läggs i aktiebolag vilket i praktiken försvårar insyn, trots att politiken på alla nivåer säger att så inte är/skall vara fallet.
 
På många platser runt om i landet är det jag beskrivit ovan en realitet (få medlemmar i partierna leder till toppstyrning av det lilla, vilket i sin tur leder till kamraderi vad gäller tillsättning av förtroendeuppdrag, som i sin tur körs över av de toppstyrande som tillsatt sina ja-sägare, vilket slutligen bygger en organisation som "styr sig själv" i enklast - men sällan billigast - riktning)
 
Människor är människor, som väl är. I en oformlig, egenmäktig, toppstyrd organisation som inte tillåter - eller ens har - en fungerande opposition växer oppositionen utanför systemet. Människor organiserar sig i grupper ingen sett tidiagare, utanför de politiska partierna och, många gånger, tvärs över traditionella politiska gränser. På lokalplanet kan något så trivialt och, för den naivt oinvigde, enkelt som demokratin i sig dra till sig engagerade människor. Den urspårade kommunala organisationen med allt mer i ogenomträngliga bolagsstrukturer kan vara något annat som intresserar. Korruptionen systemet skpar kan dra sig till någras ögon.
 
Problemet med denna "nya opposition" är att de tvingas jobba på helt andra sätt. Grävande journalistik skapar en osäker tillvaro för de förtrendevalda. Debattartiklar flyttar diskussioner ut i offentligheten. Beslut som överklagas i tid och otid fördröjer och förtrögar det system som skulle vara så effektivt. Partier utan medlemmar skapar inget forum för diskussion och utveckling.
 
En demokrati utan diskussion kan aldrig vara en demokrati.

Hur gick det med valberedningen

Som en uppföljare av valen till kommunala förtroendeposter tänkte jag avsluta berättelsen om det borgerliga, nåja åtminstone historiskt borgerliga, partiet i den lilla kommunen någon stans i Sverige.
Orkar ni inte gå tillbaka några bloggposter kan situationen kortfattat sammanfattas som så att man valde en valberedning som många trodde syftade till att vaska fram kandidater i kommande mandatperiods kommunala system. Det visade sig att denna valberedning skulle vaska fram kandidater till en annan valberedning vars uppgift var detta. Som av en händelse föreslog de sig själva, förutom en person som av moraliska skäl inte hade mage att föreslå sig själv. Valberedning två fick alltså en ny medlem.
Den nya valberedningen kom att bestå av sex personer, tre ordinarie och tre adjungerade där de sistnämnda fick jobba och ta sedvanlig skit som en valberedning alltid får göra men utan rösträtt.
På så vis kunde den "riktiga" valberedningen, någon stans där ute i molnet, helt oförblommerat och korruptionsfritt få de kandidater de ville skulle dela den tynande kakan av uppdrag efter ett exempellöst valnederlag.

Hur gick det då för valberedningen, den där som valde sig själva?

Jorå, från deras horisont gick det bra. De tre ordinarie ledamöterna, de med rösträtt, hamnade - som av en händelse i en nyinrättad Gruppstyrelse (för KF gruppen), Kommunstyrelsen, miljö- och byggnadsnämnden, regionförbundet, bolagsstrukturen, avloppsbolaget och fastighetsbolagen.

Nu skall jag lägga in en Brasklapp som säger att dessa val görs vid nästa Kommunfullmäktigesammanträde så det finns fortfarande tid för besinning och strategiskt tänkande om hur man skall möta kommande val 2018. Dessutom tror jag att SD har frågan i sin hand då dom genom aktivt röstande kan se till så att det, numera, lilla partiet blir än mer vingklippt genom att t.ex inte få oppositionsrådsposten.

OBS! Det här är bara en ironiserande tanke om hur det skulle kunna gå för ett nerkört, korrupt och vilsegånget parti i en Kommun någon stans i Sverige. Ett exempel för att mana till eftertanke och förnyelse av det demokratiska systemet. Skulle du finna någon likhet med verkligheten får du skylla dig själv.