Valet är över

BÖRJAN VARNING!   IGT skriver för framtiden - det skall vara kul att läsa någon gång. Denna post innehåller ironi, symbolik och kan vara abstrakt. Denna post gör inte anspråk på att vara "sann". Läses på egen risk.   VARNING SLUT!
 
Så var det klart - valet 2014, eller Supervalet som det även kallats.
Första delen i valkvartetten, det till EU, renderade en hel del förändringar. Rösterna spriddes ut på kanterna av den politiska skalan i och med att SD, MP och F! gjorde bra val.

Många undrade nog vad som skulle hända här hemma. De rödgröna ledde i början av valkampen, ett försprång som blev allt mindre ju närmare valet vi kom. Till slut blev resultatet att ingen vann. Eller ingen som de politiskt korrekta vill kalla vinnare. Det blev nämligen så att M förlorade, SD vann och F! landade på en nivå där de får partistöd men ingen plats i Riksdagen.
Alla andra partier ligger i princip kvar på samma nivå som tidigare och nu är det Löfvéns uppdrag att försöka få ihop en regering med stabilt stöd där man obetydliggör Riksdagens tredje största parti, SD. Ett stort "lycka till" kan han behöva trots att han torde ha god förhandlingsvana, så gammal fackpamp han är.
Statsministern och Finansministern har båda förkunnat sin avgång med argumentet att de saknar mandat att jobba vidare. De tar helt enkelt ansvar för partiets opinionsmässiga kräftgång. Starkt.
 
På lokalplanet föregicks valet redan i mitten av förra mandatperioden av dramatik då M och S slog sina påsar ihop. Med 70% av Kommunfullmäktige har de lagt ner skolor, gjort en del taskiga investeringar men framför allt bortsett från de demokratiska grunderna. Kommunfullmäktige har körts över i kostsamma och viktiga beslut som i praktiken bara fått behandlingstid över helgen. Tillgångar (tomter) har sålts ut och organisationen har förändrats på ett regelvidrigt sätt när nämnder lagts ner/slagits samman. Verksamheter har lagts över i insynskyddade bolag. Det gamla talesättet att makt korrumperar har fått ännu en ny bekräftelse i allt mer frigående tjänstemän och politiker som fått svårare och svårare att hålla på moral och etik. Kamraderi, nepotism och t.o.m negligerade jävssituationer har skådats på den politiska arénan.
 
Den store ledaren har, i och med sin tredje mandatperiod vid köttgrytorna, med kraft, karisma och politiskt spel kommit att omge sig av allt svagare medarbetare. Det må vara jobbigt för en ledare att ha kompetenta och påstridiga medarbetare omkring sig men för den skull icke desto mindre nödvändigt. Det är i den närmsta kretsen idéer skall gnuggas, ifrågasättas och argumenteras för den slutliga utformningen. Det är i den närmsta kretsen de goda ideérna växer fram och de dåliga läggs i minnets skräpkammare.
Med svaga okunniga jasägare omkring sig uppstår aldrig denna dynamik. Det enda som händer är att ledarens ego växer till dess att den uppblåsta ballongen spricker. Det var det som hände i den berömda sagan om den nakne Kejsaren - som du säkert känner till. I politiken har var och en ett ansvar för att det här inte sker - lätt att säga men svårare att göra - vilket de gamla sagoberättarna känt till sedan länge.
 
Med denna grovt förenklade bakgrund skulle Moderaterna i Västerviks kommun gå till val. Skräddarna runt det stora bordet hyrde in lokala reklamgurus som genomförde workshops för att utmejsla det optimala valbudskapet. Resultatet blev glättat papper, fina hemsidor med bilder, utvikbara foldrar och en förfärligt massa bokstäver staplade på varandra. Den som tog sig för att ifrågasätta skräddarna med de magiska trådarna blev utskälld på sittande möte eller mött av en Westerbergare (ni minns säkert när Bengt W reste sig och gick från morronsoffan efter det att Ny Demokrati kommit in i Riksdagen). Valet rullade sedan på enligt skräddarnas planer.
 
Likt barnet som avslöjade Kejsaren är väljaren klarsynt och direkt. Det där lilla papperet som läggs i valkuvertet kanske inte känns så mycket för var och en men summan av alla valsedlar kan göra stordåd.
Resultatet blev att M tappade 8 mandat, från 36,5% till 22,2% vilket är landets näst största tapp i sin genre (kommunalval 2014).
Vad kommer nu kejsaren att ta sig till - det han borde eller något annat?
Vad kommer jasägarna att ta sig till?
 
Nåväl, livet måste gå vidare och även denna nesa kommer säkert att blekna bort med tiden. Säga vad man vill om detta val men vi väljare lyckades röra till det lite. Vi lyckades säga ifrån med detta trubbiga demokratiska redskap och det tycker jag är långt större än politiskt käbbel såväl före som efter ett val.

Sista kolumnen i VT

Jag hoppas inte att det är den sista, utan den senaste. Inom ramen för "ståndskolumnerna" så är det den sista.
Denna gång behandlar vi våra tankar inför valet. Mitt bidrag publicerades i början av augusti. Den löd så som följer:

Det närmar sig – men känns ändå avlägset

Nu är det bara veckor kvar till dess att finalen i supervalåret går av stapeln. Vi skall då lägga våra röster på de vi vill ha som representanter i riksdag, landsting och kommun.

Förr i tiden var det lättare att välja, partierna hade många medlemmar. Man var i det parti man ”tillhörde” genom arv eller yrke. Kommunerna var många fler liksom de förtroendevalda i det politiska systemet. I dag är 97 procent av befolkningen inte medlem i ett parti. Den första frågan som infinner sig är om vårt representativa system över huvud taget är legitimt när summan av alla partimedlemmar inte är fler än Svenska jägareförbundets medlemskår, ett exempel på en organisation politiken lite nedlåtande kallar särintresse.

Nu skall alla vi övriga rösta på de få som anser sig byxade att representera oss i viktiga frågor för fyra år fram i tiden. Hur kan vi då tänka?

Förstår jag mina barn rätt går de igenom datoriserade valbarometrar för att få en fingervisning om den politiska hemvisten, många äldre gör sannolikt som de ”alltid gjort” och jag, som tillhör gruppen ”medelålders vita män”, måste hitta nya vägar till det rätta valet. Valbarometrarna slår bakut när jag testar dem.

Jag är antagligen lite gammaldags för jag vill ha en riksdag, regering, myndigheter, statliga verk, landsting och kommuner som gör det som skall göras - inget annat.

Jag tror på ett fritt samhälle i ständig teknisk, ekonomisk, kulturell och social utveckling. Jag tror att vi måste ha ett bra försvar och stabilt rättssystem utan politisk påverkan.

På det lokala planet börjar landsbygdsbon i mig att vakna, inte med orimliga krav eller utopiska önskemål utan bara en stilla önskan om några återställare, en liten U-sväng på den centralistiska vägen. I det perspektivet önskar jag att landstinget gör sitt jobb och tillhandahåller sjukvård för alla, i privat eller offentlig regi.

Konkret betyder det att alla förutvarande vårdcentraler skall fungera så som de gjorde innan politiseringen började.

Slutligen kommer vi till kommunen som, enligt min åsikt, halkat iväg från sin huvuduppgift både här och där. Befolkningen minskar, bemanningen ökar utan att leveranserna för den skull är säkrade. Skall vi klara utvecklingen jag beskrev ovan måste utbildningen bli bättre.

För att göra utbildningen bättre krävs det lärare med lite tag i, som kan lära, lyfta och huta av barn för att på så vis skapa kunniga, väluppfostrade och självständiga individer som kan möta framtidens krav.

Den stora frågan är om detta kan eller ens skall genomföras av kommunerna.

Slutligen vill jag ha en kommun som lägger alla vidlyftiga affärer på hyllan och koncentrerar sig på förvaltning av det vi har. Jag vill ha en kommun som jobbar med, inte mot, sina invånare i en tydlig och öppen anda. Jag vill ha en kommun som efter valet kommer ihåg ord som öppenhet och dialog, eller snarare förstår dess innebörd.

Allt det här låter sig lätt sägas, men frågan är om så många av de där tre procenten av befolkningen kan uppfylla dessa önskningar.

Lögnens skyar över Västervik börjar skingras

Ni som följt IGT, som uppdateras sparsamt nu för tiden, har säkert noterat skandalen med Gotlandsbåten.
Som ett alternativ till den gängse trafiken som går mellan Nynäshamn respektive Oskarshamn till Gotland försökte öns lokale och delvis beryktade "superentreprenör" Pigge Werkelin sig på konststycket med en linje Västervik - Visby. Tanken var att båten skulle gå två sommarmånader och dra tiotusentals nya turister till ön.

Dessvärre sket sig projektet och nu i efterhand kan man nog konstatera att ledningen för bolaget saknade kunskap om shipping i allmänhet och färjetrafik i synnerhet. Ett skrotfärdigt fartyg skulle, efter renovering, hyras av en Grekisk redare, varvid det tycks som att de betalat hyran i förskott - ett stort misstag i denna bransch kommer det att visa sig. Hur som än var blev inte båten klar i tid vilket viftades undan av ledningen med vidlyftiga löften om nya datum när båten skulle komma igång. Datum som ständigt passerades tills dess att det var ohållbart. Trafiken ställdes in.
Ursäkterna var många och otroliga, så otroliga att jag vågar benämna det mesta som lögner. Färjebolaget sprattlar om återbetalning av erlagda biljetter och hävdar att de tolkar gällande regler på ett annat sätt (ersättning för annan biljett jämte kringkostnader). KO utreder och det kommer att bli en soppa.

Kommunen har satsat såväl prestige som ca. 8 milj i projektet och kan nog se sig rökta på pengarna.

Nu kommer Lysingsbadet!
Västerviks Resort AB, ett helägt dotterbolag till kommunen som äger och driver Lysingsbadets camping, har gjort ett klassiskt kommunalt misstag. De har satsat hur mycket pengar som helst i ett äventyrsbad!
Anläggningen skulle vara klar i god tid före säsongen, sen blev det innan midsommar, sen lite senare och nu blir det under hösten. Ledningen för Lysingsbadet har drabbats av samma ljugarsjuka som ledningen för den där färjan jag beskrev ovan.

Varför båda dessa vidlyftiga projekt i samma postning?
Jo, för att båda är ett symptom på en desperation att "göra något". I det här fallet att dra turister till bygden där båda projekten kostat ofantliga summor pengar och inte givit någonting. Lysingsbadet har dragit vanära över sig och gästerna är urförbannade, de har betalat mer än tidigare utan att få något. Kanske t.o.m utan kompensation. Möjligtvis gör Lysingsbadet samma tolkning som färjebolaget där ingen av dem levererat och ingen av dem vill kompensera sina kunder för misstaget!

Tanken hos inblandade politiker var självfallet att gå in i en valperiod med råg i ryggen men nu blir det tvärt om. Nu står de där med brallorna nere, pengalösa, svarslösa och påkomna med lögner, bristande kompetens och total brist på affärsförmåga. Väljarna inser att pengar i verksamhten använts till onödigheter!

Det är nämligen så här enkelt.
1. Om det funnits marknad för en lönsam sommarfärja mellan Visby och Västervik hade den redan funnits.
2. Äventyrsbad har inte varit en kassako för någon kommunal anläggning tidigare.