IGT på dagis!
Bevara och utveckla - hur möts vi?
Regeringen har givit Lässtyrelserna i uppdrag att finna samverkansformer mellan olika intressen i arbetet med den bioliogiska mångfalden, områdesskyddet och bevarandet av skyddsvärda arter. De olika intressena är i första hand myndigheten Länsstyrelsen som är satta att hantera frågorna. Som olika appendix kommer t.ex. markägare, vindkraft, naturintressen och den stora allmänheten. De kallade till möte om detta i början av november.
Såsom varande markägare, allmänt motigt inställd till myndigheter långt bort och en i högsta grad skeptisk person (ni vet vad jag anser om biologisk mångfald t.ex.) tog jag mig de närmare 20 milen till Kalmar. Bara det är en upplevelse, lite som att åka på bilsemester till en sydlig destination. Dom pratar t.o.m olika, där nere i Kalmar. Skämt åsido så är det faktiskt väldigt långt borta för att vara vår residensstad - lika långt som till Stockholm faktiskt, och då passerar man några residensstäder på vägen.
Väl framme och förplägad med kaffe anpassad till alla mänskliga avvikelser (sockersjuka, laktosintolerans, glutenallergiker, veganism, vageterianism mm) visades vi in i det stora mötesrummet. Efter att ha scannat av deltagarna med en fördomsfull blick, stillades inte mina skeptiska tankar. Efter att ha sett rummet som var möblerat med stolar, endast stolar, i en oval med en filt i mitten som dukats med papper och stora spritpennor var jag fortsatt skeptisk. Droppen kom när dagens mötesledare skred in på scenen. En kvinna i begynnande medelålder, strax under medellängd, långt ljust hår, ett par byxor med massor av tyg där grenen gick strax över ankeln och omgärdades av ett par välanvända näbbstövlar. Är det någon som kan gissa vartåt mina skeptiska inställning lutade vid det här laget?
Nåväl, välartikulerad och vältalig förklarade hon upplägget för dagen. Efter en övergripande genomgång av lagar och andra ramverk skulle alla som ville gå fram i ellipsen, greppa ett papper varpå man skulle skriva vad man ville tala om. När det var gjort skulle man välja ett av tre grupparbetspass där ämnet skulle diskuteras, gå fram till den stora tavlan och klistra upp lappen med sitt samtalsämne där.
Alla fick man gå till vilken grupp man ville, förutom ämnesupfinnaren förstås. De som kom till gruppen var rätt personer - eftersom det var de som kom. Samtalet började när det började och slutade när det slutade. Den som inte hede mer att säga kunde ansluta till vilken annan grupp som helst. Rätt fritt alltså.
Bortsett från ramverket, som jag tyckte var lite töntigt, blev det faktiskt bra diskussioner. Slutsatsen i de flesta grupperna blev att Länsstyrelsen måste kommunicera mera och göra människor delaktiga. Hur det skulle gå till var det emellertid ingen som hade någon lösning på.
När grupparbetena var klara och dokumenterade på blädderblockspapper klistrades papperen upp inne i stora salen. Därefter utrustades vi med oranga, självhäftande, små papperspluppar av gallerityp varvid vi gick runt och insöp de olika gruppernas alster och belönade dem med en plupp om de föll en i smaken. De med flest pluppar skulle därmed kunna anses utgöra det bästa förslaget.
Sammanfattningsvis kan jag säga att jag ändrade inställning över dagen, mest för att det fanns tid för diskussioner. De som var från Länsstyrelsen, förklarade och resonerade riktigt bra. Det kändes som om de verkligen ville få en bättre samverkan till stånd. Dokumentation skulle komma inom några dagar, nu har det gått några veckor utan. Det kommer förhoppningsvis snart och då kanske jag finner anledning att återkomma.
Hm det var min fundering också. Är Du helt säker på att det inte var ett riktigt dagis Du hamnat på? Den gröna med näbbstövlarna har nog så mycket att stå i under december (julen Du vet) så jag gissar att resultatet kommer nog tillhanda först fram i januari kanske.
Mångfald och mångfald är inte det noanamn för vargen nu för tiden? Har stenkastarvänstern fått
ihjäl han som sköt Kynna än?