Hur gick det i går?

Nja, den bästa sammanfattningen är väl att det gick - så där.

Alldeles uppenbart var det ett känsligt ämne. Både kommunalrådet och kommunchefen svarade på frågan. Som vanligt anlade dom attityden "vi har inte gjort fel" vilket man försöktre leda i bevis med ett antal Power Point bilder.

De körde två spår där det första var att Kommunfullmäktige minsann beslutat att man skall hålla en "jämn räntenivå över tid" och att swapparna håller sig inom ramen för vad KF beslutat om räntebindningstider etc. De medgav att det kostat 85 miljoner under de tre senaste åren, vilket inte tycktes bekomma dom. Ledamöterna satt självklart som ugglor med gapande munnar inför påståendena om vad de beslutat. Det är antagligen ingen som har en susning om vad det handlar om.

Själva inslaget "medborgarnas frågestund" innebär att medborgaren får någon minut att dra bakgrunden till sin fråga för att därefter läsa upp den förinskickade frågan.
Därefter besvaras den, i det här fallet av två gubbar som körde på med så myndig stämma de kunde. Slutligen har frågeställaren möjlighet till en avslutande replik/fråga. Det blir således inget utrymme för debatt.

Slutsatsen är att det är OK att bränna 85 miljoner på dåliga räntespekulationer, att det är KF som beslutat och att de minsann håller sig inom sina tidsramramar.
Jag skall kolla det sistnämnda eftersom räntebindningstiden sägs skola hålla sig inom fem år och att den nu påstods vara 4,2 år. Eftersom de inte gjort några affärer under 2015 borde räntebindningstiden föregående år varit längre. Jag skall kolla det - men jag vet inte hur man räknar ut det. Återkommer när jag listat ut detta.

Räntespekulationer i den lilla kommunen

Efter många års rotande i förvaltningen av den kommunala VA-verksamheten hamnade vi på ett sidospår. Vi lyfte en sten och fann att därunder huserade osedvanligt många gråsuggor och andra läskiga kryp.

IGT har vid ett flertal tillfällen skrivit om hur Kommunen "sålde" VA-verksamheten till ett dotterbolag i den kommunägda bolagskncernen.
Vår kritik har huvudsakligen grundats på formella felaktigheter i så måtto att man varken förvärvat fastigheter eller ledningsrättsbelagda anläggningar på rätt sätt. Man har även "justerat" den balansräkning man tog över från kommunen så till vida att det som var bokfört som fastigheter  i Kommunen till största delen blev till ledningar när det dök upp i dotterdotterbolagets balansräkning. Detta trots att KF-beslutet i frågan säger att bolaget skall ta över verksamheten till bokfört värde. Skälet till denna ägoslagsjustering är antagligen ekonomiska - det kostar stämpelskatt att få lagfart på en fastighet (man kan göra det hyfsat billigt genom sammanläggning) och det kostar en slant att registrera om ledningsrätter hos Lantmäteriet. Själva anser de kommunala företrädarna att det inte spelar någon roll "eftersom det ändå är samma" - ett resonemang som inte skulle hålla utanför den kommunala sektorn (om det ens håller där). Fastighetsrätten är med rätta tydlig med hur allt sånt här skall gå till och frågan är om kommunen kan/skall runda detta efter eget huvud.

Och så sidospåret
Sedan bolaget tog över verksamheterna har VA-taxan höjts med närmare 60%, vilket är ett antal tusenlappar för en villaägare och betydligt mer för större fastighetsägare där kostnaden för vatten och avlopp numera är den i särklass största kostnadsposten.

Vatten och avlopp är en s.k "självkostnadsverksamhet" som är avgiftsfinansierad av anslutna fastigheter och förvaltas av kommunen. VA-lagen styr verksamheten detaljrikt då man redan när den instiftades insåg risken för otillbörlig vinsthämtning i denna för ett samhälle så viktiga funktion. VA-lagen tillåter således inte att man belastar verksamheten med onödiga kostnader.

Taxehöjningar för 2014 och 2015 har överklagats utan att de avgjorts fullt ut. Kommunen har åkt på pumpen när man inte undantog VA från avkastningskraven.
Bolaget beslutade om taxehöjning även inför 2016, vilket drogs tillbaka sedan Kommunstyrelsen påpekat att det saknades grund för en höjning.
Taxorna består i stora drag av driftskostnader och finansieringskostnader där det sistnämnda utgör grunden för den här bloggposten, ovan nämnda stenmoras och dagens fråga i Kommunfullmäktige.

Varför är det då så här?
Organisatoriskt består kommunen de verksamheter en kommun måste hålla sig med, så som myndighetsutövning, styrelse mm. I mångt och mycket har en kommun rätt att organisera detta efter eget gottfinnande.
Den lilla kommunen äger en civilrättslig bolagskoncern vari man har ett antal dotterbolag, däribland bolaget som driver VA-verksamheten.
 
Koncernen består av ett moderbolag (förvaltningsbolaget) varigenom dotterbolagen ägs. I stort sett samtliga skulder och tillgångar har flyttats till koncernen, så som samtliga verksamhetfastigheter, VA-tillgångar, stora delar av personalen, bostadsbolag och distribution av elektrisk ström.
 
Finansieringen går till så att förvaltningsbolaget, genom den internbank man satt upp lånar upp pengar externt, huvudsakligen av Kommuninvest. Som säkerhet för denna låneportfölj har kommunen ställt en generell borgen som man i dagens ränteläge får rundhänt betalt för (0,5%).
Internbanken lånar vidare pengarna till dotterbolagen med pålägg för borgensavgiften och ett ytterligare pålägg om 1,5-2%. Det var vid insikten av detta som väckte nyfikenhet.
 
Vad är detta?
Inlåningskostnader - säger kommunens företrädare.
Är det verkligen rimligt i ett ränteläge där kommunen inte betalar något för att låna - eller ännu bättre får betalt? Nej, det är klart att det inte är!
Då visar det sig att man i kommunens namn ägnar sig åt "räntesäkring" genom finansiella instrument, ränteswapar. Detta finns nogsamt beskrivet i årsredovisningen vilket antagligen saknar informationsvärde för de flesta och utgör sålunda en onödig miljöbelastning i form av pappersåtgång och trycksvärta (hållbarhet är viktigt för kommunen - säger dom).
Trots den svulstiga, och säkerligen formellt korrekta, redovisningen går det inte att utläsa om den här verksamheten bidrar med - plus eller minus.
En ränteswap har två sidor (ben), en premiebetalning som ofta är en fast summa baserad på ett fiktivt belopp, t.ex 2% av 100 miljoner och en intäkt som är baserad på samma fiktiva belopp men relateras till en räntebas, t.ex STIBOR som numera ligger på minus. Summa summarum innebär det är att den fasta kostnaden ligger kvar emedan den rörliga intäkten följer det allmänna ränteläget. I ett sjunkande ränteläge minskar intäkterna och vice varsa. Är räntan minus kan det innebära att man får betala i bägge ben (det finns varianter som gör att man kan slippa, t.ex golv)
 
Efter mycket lockande och pockande har vi lyckats få ut siffrorna från kommunen och kan där konstatera att resultatet av denna räntespekulation är obra.
2013 gjorde man en förlust om 20.183.755,53:-, 2014 kostade det 29.901.110,56:- och 2015 gick det lös 34.535.616,77:-.
De senaste tre åren har det således kostat 84.620.482.86:-!!!!!!
 
Hur har det här gömts undan?
Kommunen och förvaltningsbolaget har ett avtal sig emellan, "Avtal riskpremie derivat" tecknat i april 2013, som säger att "Riskpremien - nettokostnaden för derivaten - debiteras (förvaltningsbolaget IGTs förtydligande så hela avtalet inte behöver citeras) månadsvis efterskott och dras från förvaltningsbolagets transaktionskonto i koncernkontosystemet".
Det här betyder att ovan nämnda kostnader beastas koncernen och tas där upp som räntekostnad, trots att man i avtalet talar om "riskpremie", och fördelas ut på verksamheterna ute i dotterbolagen. Det är således hyresgäster i bostadsbolagets lägenheter, fjärrvärmekunder, självkostnadsbrukare (VA och renhållning) och sist men inte minst kommunen själva, genom högre hyror för verksamhetslokaler, som får ta konsekvenserna av denna misslyckade räntespekulation.
 
Följdfrågor
När man väl konstaterat att det gått till så här kommer frågorna flygande som flyttfåglarna utanför fönstret.
 
Är det rätt att belasta självkostnadsverksamheterna?
Är det rätt att betrakta det som ränteksotnad?
Ryms det inom den kommunala kompetensen att, fristående fån lånen, bedriva räntesäkring av den ägda koncernens lån?
Är det rätt att inte tydliggöra verksamhetens resultat i årsredovisningen?
 
Vad händer nu?
Det här är publicerat någon timme innan jag ger mig in för att ställa följande fråga under punkten "Allmänhetens frågestund" vid dagens Kommunfullmäktigemöte:
"Den verksamhet med finansiella instrument som bedrivs av den lilla kommunen (här nämner jag självklart kommunen vid namn)i syfte att hålla räntenivåerna under kontroll har åsamkat Kommunkoncernen kostnader om ca. 85 miljoner under de senaste tre åren.
Har kommunen någon plan för att minska dessa kostnader?"
 
Jag skulle tro att en och annan KF-ledamot kommer att lyfta ögonbrynen.
Vad som händer sen återstår att se...
   ...  skandal?
   ...  någon som tar ansvar?
   ...  jag blir rullad i tjära och fjäder?
Det återstår att se.
Följ frågan i KF, kl. 17.00 på nätet eller invänta ett kort matchreferat i morgon.