Såhär var det på sockenjakten

Som jag sade är jag ute och reser - mycket spännande. Ni skall få rapport.

Under tiden tänkte jag delge denna artikel i lokalbladet om sockenjakten.

På återhörande. Kommer jag bara åt så att datorn funkar kan det bli tidigare än ni anar.

Sockenjakten

I ett underbart väder utgorde sockenjakten något av det bästa vi kan prestera socialt. 250 pers samlades tidigt i kyrkan, 180 skyttar och duktiga hundförare.

Jag har inte resultatet helt klart för mig men det verkar som om det landar runt 30 skjutna grisar. Det jag såg var välskjutet och rätt vad gäller val av djur.

Skolbarnen serverade en fantastisk lunch i församlingshemmet bestående av ärtsoppa, bredda smörgåsar, kaffe och kaka. Efter jakten var det viltparad med eldar och granris på Stensnäs där 3 jägare invigdes i den exklusiva skaran av viltsvinsskyttar.

Det här blir en tradition. Det är en perfekt "hemvändarhelg" där utflyttade kan komma hem och uppleva landet samtidigt som man kan hälsa på nära och kära. För de som vill går det säkert att sälja plats till utomstående jägare. Det viktiga för oss nu är att finputsa konceptet och kanske sätta ett stopp så att det inte förväxer till något stort och ohanterligt.

•••• Nu åker jag ut i Europa en vecka för att delta i ett spännande energiprojekt. Kommer jag åt en dator ska jag ge er löpande rapport annars kommer det en i början av nästa vecka.

Bygden kraftsamlar

I morron är det dags för, den numera traditionella, sockenjakten efter vildsvin. Hela Ukna socken skall jagas av.

Alla, eller åtminstone många, klagar på vildsvinen. Många förutspår en oändlig tillväxt och att vi skall översvämmas av bökande grisar. Det kommer inte att hända - inget växer till himmelen, som bekant. Populationen kommer att stabiliseras och de kommer att förekomma där det finns förutsättningar, till största delen handlar det om mat.

Vårt "nygamla" vilt skänker oss jaktlig glädje, spänning men framför allt gemenskap. Tidigt i morgon kommer upp emot 150 personer att samlas i kyrkan för en välkomnande och trevlig stund tillsammans. Vi kommer också att få ta del av dagens regelverk vad gäller säkerhet, avskjutning, kommunikation och allmänna praktikaliteter. Därefter börjar jakten, samordnat, först i östra delen av socken, därefter den västra. På så vis har alla nytta av alla. Hundar på en sidan jaktmarksgränsen kommer att jaga över grisar till den andra. Grisar upptagna hos Kalle kommer att skjutas av Stina på en jaktmark en bit bort. Det här görs med största glädje men framförallt utan gnöl. Det hade varit omöjligt för 20 år sedan, då var och en höll på sitt, man pratade inte med grannen och faan tog den som gick en meter över gränsen för att hämta ett nedlagt vilt.

Efter jakten samlas åter alla i mörkret med tända eldar för att tacka varandra för en, förhoppningsvis, lyckad dag. En kontinental ritual för den som skjutit sin första gris infördes för några år sedan. De som fått uppleva den vill inte att någon annan skall komma undan, vilket borgar för att alla "förstagluttare" invigs ordentligt - så upprätthålls ritualer.

Vildsvinet har fört oss samman och gett oss en ny social dimension. Det är en annan bild av den lilla svarta besten som förstör golfbanan, fotbollsplan eller trädgården.

Ni får rapport på söndag.