Valet är över

BÖRJAN VARNING!   IGT skriver för framtiden - det skall vara kul att läsa någon gång. Denna post innehåller ironi, symbolik och kan vara abstrakt. Denna post gör inte anspråk på att vara "sann". Läses på egen risk.   VARNING SLUT!
 
Så var det klart - valet 2014, eller Supervalet som det även kallats.
Första delen i valkvartetten, det till EU, renderade en hel del förändringar. Rösterna spriddes ut på kanterna av den politiska skalan i och med att SD, MP och F! gjorde bra val.

Många undrade nog vad som skulle hända här hemma. De rödgröna ledde i början av valkampen, ett försprång som blev allt mindre ju närmare valet vi kom. Till slut blev resultatet att ingen vann. Eller ingen som de politiskt korrekta vill kalla vinnare. Det blev nämligen så att M förlorade, SD vann och F! landade på en nivå där de får partistöd men ingen plats i Riksdagen.
Alla andra partier ligger i princip kvar på samma nivå som tidigare och nu är det Löfvéns uppdrag att försöka få ihop en regering med stabilt stöd där man obetydliggör Riksdagens tredje största parti, SD. Ett stort "lycka till" kan han behöva trots att han torde ha god förhandlingsvana, så gammal fackpamp han är.
Statsministern och Finansministern har båda förkunnat sin avgång med argumentet att de saknar mandat att jobba vidare. De tar helt enkelt ansvar för partiets opinionsmässiga kräftgång. Starkt.
 
På lokalplanet föregicks valet redan i mitten av förra mandatperioden av dramatik då M och S slog sina påsar ihop. Med 70% av Kommunfullmäktige har de lagt ner skolor, gjort en del taskiga investeringar men framför allt bortsett från de demokratiska grunderna. Kommunfullmäktige har körts över i kostsamma och viktiga beslut som i praktiken bara fått behandlingstid över helgen. Tillgångar (tomter) har sålts ut och organisationen har förändrats på ett regelvidrigt sätt när nämnder lagts ner/slagits samman. Verksamheter har lagts över i insynskyddade bolag. Det gamla talesättet att makt korrumperar har fått ännu en ny bekräftelse i allt mer frigående tjänstemän och politiker som fått svårare och svårare att hålla på moral och etik. Kamraderi, nepotism och t.o.m negligerade jävssituationer har skådats på den politiska arénan.
 
Den store ledaren har, i och med sin tredje mandatperiod vid köttgrytorna, med kraft, karisma och politiskt spel kommit att omge sig av allt svagare medarbetare. Det må vara jobbigt för en ledare att ha kompetenta och påstridiga medarbetare omkring sig men för den skull icke desto mindre nödvändigt. Det är i den närmsta kretsen idéer skall gnuggas, ifrågasättas och argumenteras för den slutliga utformningen. Det är i den närmsta kretsen de goda ideérna växer fram och de dåliga läggs i minnets skräpkammare.
Med svaga okunniga jasägare omkring sig uppstår aldrig denna dynamik. Det enda som händer är att ledarens ego växer till dess att den uppblåsta ballongen spricker. Det var det som hände i den berömda sagan om den nakne Kejsaren - som du säkert känner till. I politiken har var och en ett ansvar för att det här inte sker - lätt att säga men svårare att göra - vilket de gamla sagoberättarna känt till sedan länge.
 
Med denna grovt förenklade bakgrund skulle Moderaterna i Västerviks kommun gå till val. Skräddarna runt det stora bordet hyrde in lokala reklamgurus som genomförde workshops för att utmejsla det optimala valbudskapet. Resultatet blev glättat papper, fina hemsidor med bilder, utvikbara foldrar och en förfärligt massa bokstäver staplade på varandra. Den som tog sig för att ifrågasätta skräddarna med de magiska trådarna blev utskälld på sittande möte eller mött av en Westerbergare (ni minns säkert när Bengt W reste sig och gick från morronsoffan efter det att Ny Demokrati kommit in i Riksdagen). Valet rullade sedan på enligt skräddarnas planer.
 
Likt barnet som avslöjade Kejsaren är väljaren klarsynt och direkt. Det där lilla papperet som läggs i valkuvertet kanske inte känns så mycket för var och en men summan av alla valsedlar kan göra stordåd.
Resultatet blev att M tappade 8 mandat, från 36,5% till 22,2% vilket är landets näst största tapp i sin genre (kommunalval 2014).
Vad kommer nu kejsaren att ta sig till - det han borde eller något annat?
Vad kommer jasägarna att ta sig till?
 
Nåväl, livet måste gå vidare och även denna nesa kommer säkert att blekna bort med tiden. Säga vad man vill om detta val men vi väljare lyckades röra till det lite. Vi lyckades säga ifrån med detta trubbiga demokratiska redskap och det tycker jag är långt större än politiskt käbbel såväl före som efter ett val.

Kommentarer:

1 Åke Elgstrand:

"Varje land har den regering den så förtjänar."

Experimentet M+S i Västervik höll till nöds valperioden ut.
Men nu sa väljarna ifrån, inget mer av den varan sa väljarna. Minus 8 mandat lämnar en klar och odiskutabel anvisning hur väljarna vill ha det. Resultatet är tråkigt, smärtsamt och förpliktande.

Nya krafter skall fram. Nu intar partet en återtågets tid med demokratiskt uppfriskande plats i opposition.

2 Christel:

Det är en spännande tid som nu följer, både på riks och i kommun. Det glömda valet, dvs landstingsvalet, får som vanligt inte så mycket uppmärksamhet. Det är lite märkligt tycker jag, folk har många och starka åsikter om vården men har ofta ingen aning om hur de ska rösta i landstingsvalet. Jag får nog nöja mig att bli ersättare där, vi har bara ett mandat, men det ska bli intressant att lära sig mer om hur detta trögstyrda skepp fungerar.

Svar: Det kanske är förlegat med Landsting som sköter sjukvård och lokaltrafik. Vad skulle hända om man lade sjukvården direkt under staten?
Se bara på Överum. Landstinget skiter i det helt och hållet. Kommunen gör det samma med argumentet att de inte "äger" frågan. Men hallå, "äger" inte Kommunen frågan om sina medborgares väl och ve så vet jag helt plötsligt inte vad kommunen skall göra.
Wolter Stackelberg

3 Christel:

Nja, det är de rödgröna i landstinget som skiter i Överum. Det är möjligt att landstingen är förlegade men jag har svårt att se att det ändras inom överskådlig tid.

Svar: Tyvärr har du nog rätt.
Wolter Stackelberg

4 von Tratt:

Ja jäklar, min bäste greve har ånyo slagit hufvudet på spiken, må jag säga. Den nakne kejsaren må ha blifvit tagen med byxorna nere så att säga. Fast å andra sidan sägs det att vederbörande trivs bäst så, ja det vill säga utan byxor. Allvarligt talat käre greve, så behövs de som klarar av att spotta ur sig sanningar, likt det lilla barnet, ja i sagan menar jag. Frågan är om det uppenbara är lika tydligt för alla, eller om det krävs ytterligare en halvering av förtroendet i nästa innan någon vill lyssna på vad budbäraren har att säga. Till dess ser jag fram mot era betraktelser, käre greve.

Svar: Tack von Tratt,Det där med eventuell byxlöshet är inget för IGT.
Kejsaren och skräddarna som spinner med osynliga trådar tror fortfarande att tyget håller. VTs ledarsida gör allt för att få Kejsaren att förstå.
Ibland måste en organisation köras så fundamentalt i botten att det bara finns en väg kvar - upp och tillbaka med nya friska människor som har förmåga att bygga förtroende. En människa klarar sällan eller aldrig såväl uppgång som nedgång. Frågan är bara när man är där.
Wolter Stackelberg

Kommentera här: