I grevens tid

Nedan följer en sommarbetraktelse från Provance som publicerats som en krönika i Oskarshamns-Nytt.

Vi har begivit oss till Provance med anledning av ett bröllop. Det är Susannes äldsta dotter Frances som gift sig med sin Micki.

Det gick inte av för hackor!

Fest i dagarna tre med vigsel utomhus, middag i ett stort tält och dans till härlig musik i den ljuva Provensalska natten. 

Innan vi åkte drabbades av Spanien och södra Frankrike av en värmebölja som tog sig i uttryck av 35-37 gradig värme under festligheterna.

Det som irriterade mig (och alltid irriterar mig) är svensk media som vill framföra väderhändelser likt detta som början på undergången. SVT hade skickat Cecilia Gralde till Spanien för att i dramatiska former rapportera om "katastrofen".

I skrivande stund sitter jag utanför vårt hotell med en kaffe och en croisant till cikadornas sång och en temperatur likt en bra sommarmorgon hemma.

Snart styr kosan hemåt där det väntas regn och 14 grader.

Gammelfarmor/mormor var med på på "hela paketet" och allt som kom därefter.  Hon är nu på väg hem med ytterligare en erfarenhet lagd till till hennes gedigna hög av äventyr och minnen. Hon trivdes som fisken i vattnet!

 

Nu när du fått lite "bakom scenen"-information kommer veckans krönika i Oskarshamns-Nytt:

Rapport från helvetet

Allt är relativt - heter det. Det är upp till betraktaren - sägs det.  Bakom varje ”nyhet” finns en agenda - verkar det som.

Anledningar av det personliga slaget har fört hustru och mig mot sydöstra Frankrike. Vi befinner oss alltså i den del av Europa som presenteras med knallröd karta och ödesmättade beskrivningar i väderleksrapporter. Är det inte död så är det vattenbrist eller hemska skogsbränder.

 Efter en mycket tidig morgon, på gränsen till sen kväll föregående dag, hoppade vi på en flygmaskin i den danska huvudstaden. Kanske lite ouppmärksamt men väl ute på startbanan upplystes vi om att franska flygledare behagat strejka med följd att vi blev sittande någon timme medans de lade upp en alternativ rutt. Lösningen blev att ”runda ” Frankrike över Tyskland, Österrike, Italien för en inläggsliknande inflygning och landning på den Franska sydkusten, några timmar försenade. Irriterande kanske, men ingen katastrof, lite mer av ett hack i skivan - det var trots allt bara tid som gick åt.

Strejkpåverkan slog lite ojämnt på den månghövdade skara som av samma anledning tänkt sig söderöver. Några har helt enkelt inte kommit fram och några är kraftigt försenade. 

För en svensk familj bestående av fem vuxna och två barn inklusive gammelfarmor, 94, slutade flygresan i Amsterdam! Anslutande flyg var inställt! 

Med dåd och handling bestämde sig sällskapet för att fortsätta med bil. De kom fram efter 110 mils körande. Alla var glada trots att bilen de valt krävde hjärterum för stjärterummet. Gammelfarmor är till synes glad som en lärka på flyttstråt.

 Du har kanske redan räknat ut att vi befinner oss i Provance. Vi är här för att bevista en dotters bröllop med en engelsman. Det skulle bli ett ”litet” bröllop sades det initialt men det slutade med lite drygt 150 pers från Europas alla hörn. 

I skrivande stund är det tidig morgon före tillställningen. Det vaknas lite omkring oss, nervositeten tilltar. Efter frukost drar den kvinnliga delen igång maskineriet för att få bruden och sig själva i bästa möjliga prakt. Nu är det bara att hänga med! Det blir ingen slutrapport.

 Provance är fantastiskt vackert med berg, dalar, floder och ett helt otroligt jordbrukslandskap. Byggnationen är huvudsak i sten lokaliserade till byar och mindre städer. På landsbygden kan man se vackra enskilda byggnader, herrgårdar och lämningar från Romarnas tid. Här bodde påvarna under tider av konflikt med Romarna, kända konstnärer och författare. Här bor många svenskar och andra nationaliteter som dragit sig tillbaka efter ett långt och framgångsrikt liv eller bara för att komma ifrån grottekvarnen där hemma. I mångas ögon är det här paradiset på jorden.

 Men, det finns väl alltid ett men? Klart det gör! 

Det är tätbefolkat långt utöver det vi är vana med.

Dom pratar konstigt, Franska är inget man lär sig i en handvändning.

Dom kör som idioter, röker som borstbindare och dricker vin till lunch, för att ytterligare spä på fördomarna.

 Vad gäller värmen så är det dj—ligt varmt! Mellan 30 och upp mot 40 grader i skuggan mitt på dagen och fram emot eftermiddag. Vinden fläktar behagligt. På kvällen omsluts man av en sammetslen värme.

Så är det - det är sommar!

Lika väl som vi anpassat oss till den kyla som drabbar oss på vinterhalvåret så har man här anpassat sig till värmen allt sedan mänskligheten dök upp grannskapet - vilket var långt tidigare än vad de gjorde i våra trakter där inlandsisen fortfarande låg och ruvade som en hätta över landskapet.

 Så vad är det då våra nyhetsmedier öser över oss? Extremvärme så klart, skogsbränder och död apostroferat av en reporter som flugits ner till Spanien för att i ord och bild flåsande rapportera om de hemskheter som omsluter henne. 

Hur tror du fransk media hade framställt snökaoset på E22:an härom året?

Ja, det är varmt här men långt ifrån olidligt.

Ja, människor dör i värmen. Vad som är orsakat av värmen är dock oklart men det finns så klart människor som är sjuka eller inte har möjlighet att installera luftkonditionering av olika skäl.

Nej, naturen självantänder inte vid 35 graders värme. Risken för brand ökar på grund av den torka som följer med värmen. 

Det är människor som sätter naturen i brand med vilje, av oförsiktighet eller genom en olyckshändelse. Svårare än så är det lika lite här som hemma.

Om det här är helvetet och den dåliga vår och försommar vi haft i år är något eftersträvansvärt väljer jag det här alla dagar i veckan. Problemet är att denna valfrihet åtminstone inte står mig till buds. Jag, och hustru, får nöja oss med lyxen att vara här några dagar.

 Ta nu väl vara på resten av sommaren!

Vi hörs igen under augustimånens sken.