I grevens tid

Ingen månad är den andra lik

Oktober är för många av oss som bor på landet inledningen på jaktsäsongen, vilket behandlats i tidigare krönika. 

Det är också en månad där en annalkande dvala, med kyla och mörker, inleds för andra. Kanske ett hjärnspöke men det är lite ångestbetonat här och var, särskilt för dem som bygger upp hela sin tillvaro på sommaren, sommaren som inte sällen försvinner som en pust i vinden, regnet eller var den nu kan vara i minnets skräpkammare.

Oktober är också en månad då börserna löper amok åt ena eller andra hållet i någon sorts förberedelse/positionering inför årsavslut. Många är på tå inför räntebesked och inflationssiffror.

 

Årets oktober sätter även fingret på företagandets villkor.

I grund och botten är företagande mycket enkelt: 

Producera till lägre kostnad än du säljer för. Då kan du expandera med stöd av upparbetat kapital. Du kan anställa och utveckla. 

Jag brukar kalla det ”tvåprocents-företagandet” enligt följande historia:

Kalle hade startat företag som hade vuxit till sig så stort att han förärades ”årets företagare” i en gala hans Kommun arrangerat för att skapa glans för sig själva och andra deltagare från näringsliv och offentlighet.

Efter tillställningen kommer hans gamla lärarinna fram och gratulerar honom och framställer samtidigt en undran.

• Kalle, hur kan det komma sig att du blivit så framgångsrik? Du var ju fullkomligt värdelös i matte.
• Jo, förstår du. Enkelt. Jag köper för två och säljer för fyra. De där två procenten lever jag gott på!

 

Så är det för många företagare även om det krävs mycket mer än så. Förutom produkten måste du ha färdigheter i marknadsföring, distribution, personalhantering, finansiering och bokföring. Det är inte allom givet att det fungerar från tid till annan vilket nog de flesta företagare varit med om. Är det inte produkten som fallerar, så kan det vara marknadsföring eller bokföring. Dessa problem övervinns över tid vilket gör att en del företag växer sig stora för att på sikt bli världsomspännande som till exempel IKEA.

 

Men nu i dagarna, i månaden oktober, spricker knoppen av en konstig växt. Företagande med politisk inblandning och oändlig finansiering med andras pengar som bas.

Jag tänker självklart på den ”gröna omställningen” som blivit ledordet som försatt politiken på alla nivåer över hela det politiska spektrat i brygga. Det har poppat upp företag inom batteritillverkning, ”fossilfritt” stål, koldioxidfritt flygbränsle och många andra opinionsbaserade projekt.

”Företagarna” i de här sammanhangen utgörs inte av entreprenörer som kan något och har en vision om att förse världen med vackra möbler, bra maskiner eller bättre tjänster. 

Här pratar vi företagare med kontakter på rätt ställe i en sjunkande och desperat samhällsskuta.

Här pratar vi företagare som inte hesiterar för investeringar i mångmiljardklassen - om någon annan  satsar.

Här pratar vi företagare som vet vilka trådar och knappar som skall tryckas och dra i dras för att ge så mycket råg i ryggen på beslutade politiker och fondförvaltare att de gladeligen sprätter med skattebetalarnas surt förvärvade pengar.

Här pratar vi företagare vars affärsidé är att håva in så mycket som möjligt för egen del utan risk.

 

I fallet med en aktuell batterifabrik pratar vi företagare som inte haft en aning om hur ett batteri tillverkas.

I fallet med en aktuell batterifabrik har de satt ett dotterbolag, i en listig företagskonstruktion, i konkurs med följd att många underleverantörer kommer lida svidande nederlag - om de överhuvud taget kommer att överleva. VD avgick, som av en händelse, styrelsen skickade mail och beklagade det inträffade samtidigt som de bad om förståelse för det ”svåra” beslut de varit tvungna att fatta, stackarna.

 

Samtidigt, tror jag mig veta med en sannolikhet gränsande till visshet, sitter ”företagaren”, tillsammans med vänner och bekanta,  och smörjer kråset i en salong någonstans i Sverige. 

Hen har inte behövt vänta in ett tåg, som inte går, för att ta sig dit då förra årets deklarerade inkomster i inkomstslagen ”tjänst” respektive ”kapital” uppvisar nivåer långt utöver näst intill allas fantasi. Så mycket att det räckt till köp av bil, eller snarare alla årets sålda bilar, hos mången bilhandlare. Pengar som alltså  ”stulits” av det allmänna, läs dig, mig, pensionärer och skattebetalare runt om i Europa.

 

I dag, måndag, är den stora ”snackisen” huruvida hela konkarongen skall gå i konkurs på grund av att den kvarvarande likviditeten inte skulle kunna bära en skatteskuld. 

UPPDATERING! De klarade sig som det ser ut just nu. Framtiden står skrivet i skyn men ligger nog inte särdeles långt framför oss.

 

Det pågår en ny ”finansieringsrunda” men det verkar inte som att de ursprungliga finansiärerna är så där väldans sugna att lätta plånkan. Det finns de facto ingen produkt och skulle den finnas kan den inte konkurrera på den marknad där Kina är störst.

En ”knapp” dessa företagare tryckt på är skräcken för Kinesisk dominans som förmedlats av politiker, tjänstemän och andra beslutsfattare vilket med största sannolikhet kommer leda till det motsatta när dammet lagt sig och ramarna slickats. 

Kineserna har sålt tillverkningsmaskinerna och levererat komponenter.

 

I skrivande stund har vi åtminstone en fantastisk dag - ta vara på det och ge dig ut i naturen! 

Till OskarshamnsNytt: 

https://www.oskarshamns-nytt.se/wolter-stackelberg-i-grund-och-botten-ar-foretagande-mycket-enkelt/