De globala miljömålen

Vi lovade i föregående bloggpost att återkomma med lite tankar kring de globala miljömålen i allmänhet och målet kring "Biologisk mångfald" i synnerhet. Allt skall vara genomfört 2030 - om mindre än 11 år, eller mer om de får till årsskiftet på sig.
En första tanke är hur de kom fram till det här. Många möten? Långa sittningar? Röstning?
Varför 17 mål?
Vad är "globala mål" och för vem är de skrivna?
Är verkligen alla folk på jorden med på det här? Det är ju trots allt stora skillnader länder emellan vad gäller ekonomi, utveckling i allmänhet, religion och mycket annat.
Är det kanske bara en produkt av "väst" för att skapa makt och rikedom.
 
Låt oss titta på målen först:
 
 
Visst känns det bra när alla går samman och enas runt vår framtid - om det nu är "alla" som gjort det.
Målen är formulerad så att det svårligen går att säga emot - men IGT gör det ändå. Det där "gulliga" och "rättvisa" skapar en viss misstänksamhet om man betänker vilkas munnar det kommer ifrån, vilken makt de kommer att generera och vilka penningströmmar de förväntar sig skapa.
Man skall vara på sin vakt utan att för den skull avfärda helt och hållet för tänk om de hittat nyckeln till det globala paradiset?
 
• Ingen fattigdom och ingen hunger är inte svårt att hålla med om - men kanske inte så lätt att åstadkomma.
• Hälsa och välbefinnande får väl även det falla under avdelningen självklarheter. Eller?
På morgonen för bankmötet som är upprinnelsen till dessa funderingar offentliggjordes Region- (som landstingen döpt om sig till för all världens pengar) Kalmars beslut att stänga ner onkologen vid Västerviks sjukhus. Skälen  sägs vara brist på personal. Konsekvensen blir att svårt sjuka människor i våra trakter får åka 20 mil enkel resa för jobbig och avancerad vård.
God hälsa? Om inte vi klarar bättre hur skall man kunna genomföra det globalt?
• God utbildning för alla känns utopiskt och frågan är om jordens makthavare ens vill det.
• Jämställdhet verkar ha en bit kvar innan det närmar folkflertalets medvetande.
• Vatten och sanitet är viktigt - så viktigt att det även är ett maktmedel. Vi ser det i Sverige där kommunerna jagar skiten (ursäkta) ur fastigheter med enskilda avlopp samt driver upp priserna på vatten i syfte att stärka kommunkassan.
• Hållbar energi för alla. Även detta ett maktmedel - det vet vi sedan gammalt.
• Anständiga arbetvillkor låter väl OK i våra öron. Vad är det egentligen? För oss är det en anpassad socialistisk modell men är det så jorden runt?
• Hållbar industri, innovationer och infrastruktur. Lite mycket där kanske?
• Minskad ojämlikhet. Har det ett egenvärde eller är det en följd av att man lyckas med övriga mål?
• Hållbara städer och samhällen. Här dyker så ordet "hållbart" upp. Vad är det?
• Hållbar konsumtion och produktion med oändlighetstecknet för cirkulär. Låter bra men är det genomförbart?
• Bekämpa klimatförändringarna. Tänk viken makt det skapat, vilka pengar som genererats och vilka horder med jobb det givit! Har klimatet blivit bättre? IGTs favvoämne för att det är så dumt. Lajva Gud är svårt.
• Hav och marina resurser. Lite svårt att se "målet" men vi kan konstatera att vi själva mislyckats totalt i Östersjön trots att vi lagt stora offentliga resurser för att "rädda" Östersjön.
Någon tyckte att sälar var gulliga och att skarvarna hade rätt att leva på bekostnad av fisken. Hur bra var det och hur vet man vad som är "rätt"?
• Ekosystem och biologisk mångfald är det mål som berör oss landsortsboende mest. Med det målet i ryggen tvingas vi ömsom lyssna på hjärntvättade tjänstemän, ömsom böja våra ryggar när "någon" stjäl vår skog för att "bevara" något - oklart vad. Vi återkommer till detta nedan.
• Fredliga och inkluderande samhällen. Jo, jo - good luck!
• Genomförande och globalt partnerskap. Är det EU, FN, Romklubben, Världsbanken eller IPCC som skall forma den globaliserade framtiden?
 
Biologisk mångfald
Begreppet på allas läppar som gärna spetsas med att vi "tappar biodiversitet", "arter försvinner" och nu måste vi "rädda" än det ena än det andra.
Naturen är fantastisk! Den skapar livsmiljöer för allsköns organismer där människan tvivelsutan är den som gör mest för att ändra naturen. Trots det är naturen ständigt förlåtande, den reparerar och ersätter. Den överlever och "vinner" alltid i längden. Vad vi än ställer till med, försåvitt vi inte spränger hela klotet i luften, rymden eller hur det nu blir, så är jorden där och fixar till det.
 
Så här tänks det kring mål nr 15, Ekosystem och biologisk mångfald:
 
Problemet med biologisk mångfald är att det svårligen låter sig definieras och än mindre mätas. Kan vi inte mäta kan vi inte säga om det blivit bättre eller sämre. Vi kan inte heller säga något om måluppfyllelsen. Det blir en slägga för den urbana delen av befolkningen som kan ta makt över den allt mindre agrara delen.
 
Mål nr 15 kan grovt delas in i fem undergrupper
 
Bevara miljöer
Om du hade tittat ut genom fönstret innan du började läsa denna bloggpost så ser det inte lika dant ut om du tittar ut nu. Naturen är i ständig förändring, av sig själv, i allt från mikrorganismer till däggdjur, träd, skogar och hav.
Den stora frågan blir vad det är som skall bevaras och om det är bra eller överbhuvudtaget  möjligt.
Om vi skulle lyckas bevara så är ju det en förändring av normalläget som är förändring.
 
Skogsbruk
För Sveriges, och stora delar av jorden i övrigt, är skogen en resurs som representerar stora värden. Det talas ofta om att skogen levererar "ekosystemtjänster" utan att någon egentligen vet vad det innebär.
Skogen levererar också "livsstilstjänster", vilket borde vara lättare att begripa även om det skulle tolkas olika för skogsägaren, jägaren, svampplockaren eller vedsamlaren.
Det talas aldrig om den här dimensionen vilket sannolikt beror på att det är de urbana människorna som driver och de har sällan ellar aldrig något behov av "livsstilstjänster" från skogen.
Det handlar också om makt över skogen. Det handlar om äganderättsfrågor. För Sveriges del mynnar det ut i huruvida den enskilde skogsägaren skall utförma sin skog efter sina mål och ideer eller om det är en byråkrat som skall göra det.
IGTs uppfattning är att tusentals skogsägare skapar mer mångfald än tusentals byråkrater.
 
Genetisk utveckling
Det är nog en abstrakt undergrupp men sannolikt väl så viktig. Det är huvudsakligen multinationella företag som forskar, utvecklar och tjänar pengar inom detta område. Hur man skall vidga tillträdet för andra om det sker på bolagens bekostnaf står utanför IGTs tyckarområde.
 
Byråkrati
Vi har redan varit inne på det men här tänker vi huvudsakligen på undermålet att "integrera ekosystem och bioloigisk mångfald i nationell och lokal förvaltning". Förvaltningen är redan nu tyngd under de bördor huvuduppgifterna utgör. Därför det är nog bättre att "integrera" så lite som möjligt.
 
Tjuvjakt
Tjuvjakt och artskyddsbrott har blivit ett luckrativ område för byråkrater och aktivistiska jurister.
Visst, det förekommer tjuvjakt på elefanter för betarnas skull, eller tigrar för skinnets skull och visst, det skall bekämpas. Men måste det ske under ramen av ett globalt miljömål? Är det inte vettigare att man på lokal nivå tar itu med dessa problem efter de förutsättningar som råder på platsen?
Här hemma verkar det som om tjuvjakt är viktig i vissa fall men inte andra. Den tjuvjakt som alltid förekommit med beväpnade skurkar som åker runt och skjuter vilt från bil för att komma och hämta senare under natten mottas av polisen med samma jäspning som de flesta andra brott som begås mot enskilda.
Får polis och/eller åklagare nys om en antydan av brott mot något av de sora rodjuren så verkar rättssystemet gå i spinn och alla reurser sätts omedelbart in.
Det är fysiska reurser som plötsligt verkar finnas i överflöd samt systemtjänster i form av åklagare, domare och häktningslokaler.
Det sker också en rad övergrepp genom olaglig avlysning, gripanden utan bevis och beslag av parsonlig utrustning utan grund.
Tyvärr bidrar inte det här till de övergripande globala målens tal om en bättre värld.
 
Rätt hanterat kanske kanske målet om bioligisk mångfald kan vara bra för oss.
Eftersom det handlar så mycket om makt och pengar och vem som skall styra över vad samt konflikten långsiktighet (som en markägare har)/kortsiktighet (som politiken har) så kan det tyvärr inte sluta med annat än förskräckelse.
 
IGTs tips är att det inte hänt mycket mer 2030 än att det skapats nya mål utan uppföljning av de gamla.
I så måtto blir då politiken "hållbar" eftersom det ständigt göder byråkratin.