IGT lämnar skogen, äntrar "verkligheten" som en vanlig man
I veckan bevistade IGT en sammankomst där en av de större bankerna (utan penningtvättmaskin - vad man vet just nu) samlade ett större antal markägare.
Socialt
Det är trevligt, mycket trevligt till och med, att lämna det ensamma livet i sus och dus bland granar, tallar, vilt, småkryp och massa annat som hör den biologiska mångfalden till.
Det är trevligt att träffa kollegor, nya som gamla, och diskutera stort och smått. Jag vill därmed framföra mitt största tack för att Ni ordnade den här dagen - så det inte råder något missförstånd i det följande när osorterade tankar kommer att redovisas.
Kunskaper
Det råder inget tvivel om att bankerna kan sin sak (fan vore väl annat) när det gäller makroekonomi såsom konjunktur, räntor och produktion. Det är intressant att lyssna och titta på grafer om den historiska utvecklingen. En grafproducent i bankens hägn gör naturligtvis vad som hen förväntas och de kurvor som representerar framtiden är oftast prickade, med en någorlunda juste lutning. Huruvida det innebär att banken prickar rätt kan bara tiden då grafen blivit helstreckad utvisa.
Vi får helt enkelt se hur det blir med räntor, BNP-utveckling och kapacitetsutnyttjande i ekonomin. Smanfattningsvis kan man väl säga att de var försiktigt optimistiska trots att man tror sig se en avmattning i konjukturen. När tillräckligt många säger så, brukar det bli så.
Teknikutveckling
RISE, Research Institutes of Sweden AB, är ett svenskt helägt statligt forskningsinstitut, som samverkar med universitet, näringsliv och samhälle för innovationsutveckling. RISE ägnar sig åt industriforskning och innovation samt utför provning och certifiering. De omsätter 2,7 miljarder och har 2.300 anställda.
OOPS, skulle man kunne säga - eller - det hade jag ingen aaning om. Men nu vet ni om ni inte visste.
En divisionschef, tillika Tekn.dr, hade en mycket intressant dragning om forskningen kring vad man kan göra med cellulosa. Cellulosa finns i princip överallt omkring oss såsom träd, gräs, apelsiner, alger mm. Om man pillar ur molekylerna och meckar ihop dem så kan man skapa material som är praktiska, starka och t.o.m ätbara.
Som skogsägare vill man få så mycket betalt för råvaran som möjligt, vilket man får med en högre förädlingsgrad. Alla närvarande lyssnade således med andakt, inte för att gå hem och fiska fram molekyler utan snarare spirade ett hopp om framtiden för skogsråvaran och därmed livet på landet.
Även om byggstenarna finns där så är det ju inte bara att knäppa med fingrarna så finns det gångbara produkter eller råvaror framme.
En ständig fråga är vad man skall använda skogen till. Skall vi elda upp den, bygga hus av den, göra bränsle eller ta fram fibrer som kan användas för lättare flygplan eller bilar?
Historiskt har vi testat skogen som bränsle då vi byggde upp gruv- och järnindustrin. Det var indirekt en förädling av skogen som ledde till att Sverige blev en stormakt - utan skog (den tog nämligen slut).
Utan att någon hade räknat på det eller att beslutats i något statligt råd eller liknande får man väl så här i efterhand säga att det var en bra användning av skogen.
Ungefär som när man tog fram limmet som sitter på PostIt notisar - de visste inte hur man skulle kunna använda det till att börja med. Nu vet alla.
När man började ta upp malm från sjöbottnarna och lärde sig att smälta ut järnet var det väl ingen, där vid sjöstranden, som kunde föreställa sig allt det som järnet kom att användas till.
Att elda upp skogen för värme eller fordonsbränsle för att "rädda" klimatet - som ingen vet om vi gör i och med det - är antagligen väldigt korkat.
Vi får nog acceptera att vi inte vet bättre användningar än de vi har i dag - vilket är gott nog. Men vi måste ständigt forska och det är inspirerande att vara skogsägare och höra hur mycket energi det läggs ner på sån här forskning.
IGTs inställning är att teknikutveckling är vägen framåt. Ny teknik måste vara bättre än den som ersätts för att vara framgångsrik. Tänker vi så generation för generation så har vi gjort vårt bästa.
Miljö och klimat
Här blir det lite jobbigt - så jobbigt att vi tar det i flera ploggar.
Representanter för "det-hållbara-samhället"-sidan av tillvaron var en dam som titulerade sig "Senior konsult i skog och hållbar utveckling". Det ni! I själva verket sitter hon, eller har suttit, i Skogsstyreln.
Näste man ut var chefen för bankens fonder som skulle försöka sig på en jämförelse mellan jordägande och kapitalförvaltning.
"Hållbarhet" är ordet för dagen - som om det vore något nytt. Särskilt inte i det gäng som utgjorde auditorium för dagen. Eller som min bänkgranne sade när jag frågade om de brukade skogen hållbart - "klart vi gör, annars hade vi inte kunnat hålla på i 600 år".
Vad är då hållbarhet?
Jordens byråkrater är som små myror, de arbetar oförtrutet och går åt det håll näsan pekar. Inom området hållbarhet har man fått ett gäng politiker att enas om 17 Globala mål under parollen Agenda 2030. Målen är i många fall utopiska och inte sällan motsägelsefulla. Målen är satta så där lagom långt fram i tiden att väldigt få ifrågasätter dem. Målen är formulerade så att de blir ett vapen i händerna på byråkrater och tjänstemän i stort som smått.
Något svar på vad "hållbarhet" är ges inte. Till syvende och sist handlar det bland annat om storpolitik där nationerna/federationerna USA, Ryssland och EU med flera har olika uppfattningar om hur världen skall se ut 2030. Den kristna och muslimska världen delar sannolikt inte bild om framtiden.
Samtidigt har den enskilde bonden, skogsägaren, kommunen eller fågelskådaren olika syn på hållbarhet inför 2030.
Olika intressen far kors och tvärs over jorden och dess olika folkslag. Går det att sammanfatta i 17 punkter?
Du ser - det är inte lätt att lajva Gud!
Pinsamheter
Tyvärr leder hållbarhetsmålen till rena pinsamheter när det kommer till den dagliga verklighet som inramade det kunskapstörstande auditoriet.
Hållbarhetskonsulten talar skogsbrukets målsättningar och exemplifierar med att vi skall bryta stubbar för att i nästa andetag säga vi skall ha band på skogsmaskinerna för att skona marken. Hål efter en stubbarna verkar vara OK men inte spår efter maskinerna, vilket i och för sig kan vara väl så besvärande även om det blivit betydligt bättre under senare år då man risar basvägar etc. Hur tänkte hon här? På konkreta frågor, som hon inte kunde svara på, blev standrdsvaret "ja men det är politik".
Just så, politik är vad det är och det enda vi vet om politiken är att en inte är hållbar.
Fondchefen drog hela drapan med global uppvärmning, tippingpoints, Rockström, Greta och att vi måste ändra livsstil. Ja, kanske inte "vi" i meningen att han själv skulle vara med eftersom han jobbat skiten ur sig för att nå dit han är och antagligen inte har en tanke på att backa tillbaka - men alla andra skall sluta flyga, käka gränsaker och åka elhoj.
Banker och alla större företag måste ha en hållbarhetsstrategi, det ser du vilket börsbolag du än Googlar. Fondföretagen kan ranka bolagen efter deras hållbarhetstänk där alla vinner - eftersom de gjort som sagts. Dumma vore de väl annars.
Konsekvensen är antagligen att en "hållbar" fond investerar i samma papper som vilken annan fond som helst - med skillnaden att de hittat säljargument och bockat sig för tidens trend "Hållbarheten" - som ingen kan förklara.
Vi lämnar där och ber att få återkomma med reflektioner kring de 17 målen.