I grevens tid

IGT har skrivitr en del om den s.k Jakthärvan i Västmanlande där fem personer häktades under tvivelaktiga omständigheter av NOA, den särskilda enheten som handlägger "artskyddsbrott".

 

I botten hade de antagligen en minst sagt avog inställning till den "viktigaste" i gänget, i förstone kallad Industrimiljardären vilket är en omskrivning till och med Kling och Klang hade kunnat avidentifiera.

Det var Karl Hedin de hade haffat! Ett rov som  marknadsfördes å det grövsta genom att klä honom i fängelsekläder, nej inte randiga som i koncentrationslägren men väl gröna, och handfängsel - som om några av hans kumpaner från de stora skogarna skulle komma och frita honom. Han satt häktad med fulla restriktioner hela tiden och tortyrliknande omständigheter till att börja med.

 

Efter några veckor började det att hända saker. Först släpptes en, sen nästa och nästa och nästa. Efter 31 dagar släpptes även Karl Hedin. Tuppkammen på åklagaren var det inte längre någon vidare fjång i om man säger så. Han vidhöll dock att de fortfarande var misstänkta. Alla beslag i form av bössor, datorer, telefoner - t.o.m kontanter behöll dom.

 

Förutom en grundläggande vilja att få en riktig skalp på artskyddets altare så drevs de av tvivelaktiga metoder med avlysning på icke laglig grund (påstår vi här) och "pålitliga" vittnen utan vare sig insikt eller kunskap om jakt. Vittnet visade sig vara hustru till en annan misstänkt som hade tänkt klia av honaom halva hans förmögenhet vilket sket sig då hon avslöjades. Hon har nu meddelat att hon inte ställer upp som vittne.

 

Karl Hedin polisanälde tilltaget med avlyssningen där han menar att såväl äklagare som Tingsrätt gjort sig skyldiga till tjänstefel. Häromdagen meddelade Riksåklagaren att ärendet skulle tas upp.

 

Nu, som från en klar himmel meddelade åklagaren att "59-åringen" avförs så som ej längre varande misstänkt. Här kan du läsa om hans upplevelser.

Det är i detta perspektiv vi kommer att få se den ene efter den andre avföras ur "jakthärvan". Kvar kommer åklagare och rättsväsene att stå med byxorna nere.

 

Det här är en stor skandal som har sin början i mitten av 70-talet då ett gäng ekosofer betämde sig för att återplantera varg i Sverige och övriga Europa.

Man kan väl säga att det gått sisådär. Inte vad gäller inplanteringen men väl acceptansen bland drabbade människor. Lösningen på det problemet har varit "information" vilket vi skrivit om tidigare. Huvudspåret har varit ekosofernas idoga entristiska arbete på såväl EU- som nationell nivå. Det har resulterat lagstiftning och oerhörda resurser för att bekämpa dessa "brott".

 

Visst, det kanske finns människor som plockar fridlysta blommor, ägg och har ihjäl en och annan varg. 

Antalet är svårt att uppskatta.

Lyssnar man på miljöåklagarna, som i veckans Kaliber, så verkar våra skogar vara nerlusade med oärliga människor.

Lyssnar man till landsbygdens folk så är skogarna tämligen tomma på besökare.

Lyssnar jag till mig själv så är jag beredd att hålla med de sistnämnda. Det händer att jag ser spår av okända människor när jag rör mig i skog och mark men att utifrån det dra slutsatsen att de varit där med artskyddsbrott i kikaren är nog att dra det lite långt.

Om det är som miljöåklagarna säger måste vi dra in Allemansrätten.

Sett i perspektivet av det förfall vi ser omkring oss med skjutningar mot och av människor, våldtäkter, fifflande tjänstemän och banker som tvättar pengar är det svårt att ta det som drabbar landsbygden i och med detta som en riktig prioritering vare sig i  tid eller pengar.

 

Är du intresserad kan du här läsa protokollet från det första mötet som arrangerades av IUCN (dessa djävla förkortningar - det är därför jag använder IGT, LoL), Stockholm, september 1975 - med stöd av WWF*. Man kan se dessa entusiaster som i sin iver att "rädda jorden", hetsar varandra.

Det kanske var en god och ärlig tanke från början. Som så ofta kom den att spåra ur.

Det krävdes pengar och de som sponsrar vill ha något tillbaka - inte sällan i form av inflytande.

Nu sitter vi där med en genominfiltrerad "artskyddssektor" som påverkar oss alla vare sig vi är fårbönder med regelverken kring vargen, skogsbönder med regelverken i artskyddsförordningen eller annat allmänt klimathumbug som kommit i kölvattnet.

 

Men..,

- det går inte att behandla landsbygden i allmänhet, markägare och jägare i synnerhet på det här sättet.

- det går inte att bygga upp horder av människor i länsstyrelserna, landet eller EU vare sig de kallar sig vargspårare, miljöåklagare eller kommissionärer och tro att det skall fungera.

- det går inte att skapa lagar, och lagar, och lagar, och lagar i tron att det skall få folk till underkastelse.

 

Det finns bara en väg att gå och det är samarbete på lokal nivå - vilket är lätt sagt då det ytterst handlar om makt och äganderätt.

Vi måste skydda våra liv mot de som inte bryr sig och vi måste skydda våra skogar mot de som aldrig är där!

 

 

*WWF har därefter ätit sig in i EU-byråkratin genom IUCN som tagit emot deras lagförslag som gapande fågelungar. WWF har delat lokal med IUCN och gör så även i dag. WWF har blivit ett med lagstiftningen på detta område! Vilket i sig är en stor skandal.