I grevens tid

Det hettade till i kommunens näst största parti när den interna debatten lämnade sandlådan för offentlighetens ljus.

Det började med att en medlem i en av kommunens föreningar lät förkunna att hon lämnar partiet. I en bloggpost under lördagen redogör hon klart och tydligt för sitt ställningstagande i fem punkter.

Hon är missnöjd med partiets kommunala organisation i allmänhet och kommunens ledande partiföreträdare i synnerhet. Hon anser bland annat att de är egenmäktiga, sektiska och ohederliga.

 

Låt oss för en stund analysera det som sägs.

 

"Valberedningar föreslår sig själva och sina närstående". Påståendet är sant och ja, det är egenmäktigt!

 

"Den interna sekteristiska mobbingkulturen där konkurrenter förtalas och förgörs".

Det här med sekt är, och har nästan alltid varit, ett skällsord som används lite väl vårdslöst. Inte sällan handlar det om religlösa sammanslutningar där människor funnit en gemenskap och försvar mot yttre fiender.

Ofta är det en personkult där den upphöjde till och med kunnat gå så långt som att framtvinga kollektiva självmord. På vägen till självmordets tragik finns det många nivåer på skalan somgärna tar sig i uttryck av en obrottslig lojalitet från den närmsta kretsen.

I det nu aktuella fallet har det gått så långt att den dyrkade får stöd trots att han begått brottsliga handlingar i det förtroendeuppdrag han haft. Det är bara perifert kritiska som vädrat någon form av kritik- så som till exempel IGT.

I kölvattnet av den lokala mediala vattenglasstormen har det gått så lång att ordföranden för den kommunala partiorganisationen har deklarerat sitt förtroende för den upphöjde. Detta utan att ta del av den avgående medlemmens synpunkter eller väga in begångna brottsliga handlingar.

 

"Företrädare som ohederligt slänger sig med ”fake news” och presenterar egenpåhittade(?) fakta för att vinna gillanden på Facebook".

Utan att darra på rösten, vilket förvisso är lite svårt att påstå efter en refererad intervju i en nättidning, säger sig den upphöjde att han känner "ansvar" för politiken och kommunens näst största partis viktiga roll att fylla.

Var var det ansvaret när TippEx flaskan togs till?

 

Vid närmare eftertanke så har nog skammen redan landat - den går på torra land!

 

 

Nu är erkännandet ett faktum och bötern betald.

Det innebär att Ms högste företrädare är dömd för handlingar inom ramen för sitt politiska uppdrag.

Han tänker sig naturligtvis att sitta kvar och som den gambler han är utmanar han genom att tala om att det är viktigt med förtroende för fortsatt politiskt arbete.

 

Vad har vi som väljare, medlemmar och förtroendevalda i ett parti, rätt att kräva av de förtroendevalda?

Hade den här frågan ställts för länge sedan så hade antagligen svaret varit att en gräns passerats i och med att man döms för brott begångna i uppdraget (vilket antagligen bedömts som helt osannolikt att det över huvud taget skulle kunna hända).

Gränsen hade passerats långt innan - kanske någon sagt.

 

Det har förekommit att företrädare fått lämna politiken för obetalda TV-licenser, svartbetalda barnflickor och annan småbrottslighet UTANFÖR uppdraget.

Det här ärendet har ältats i över ett år varvid budskapet varit att det var dumt men inte brottsligt och att vederbörande innerst inne är en hyvens prick. Det har ältats så mycket att många tror på det och tycket att det är OK.

Men är det verkligen OK?

Om det bedöms som OK vad kan vi då se i farans riktning?

Vad skall göras för att man skall åka ut med huvet före?