Tjänstefel blev det

IGT har i tidigare bloggposter beskrivit hur en av våra politiska höjdare manipulerade (TippExade) offentliga handlingar som skulle lämnas ut till Uppdrag Granskning. Tyvärr upptäcktes det eftersom de kunde jämföra med originalet.
Det uppstod pinsamheter när det konfronterades inför Svenska folket i TV.
 
Åklagaren tog upp ärendet och har nu erbjudit ett strafföreläggande med 42.000 i böter om han erkänner tjänstefel. Betalas inte böterna blir det åtal.
 
Strafföreläggande, (åklagarmyndigheten)
Ibland blir det ingen rättegång. Åklagaren kan låta bli att väcka åtal.
Åklagaren kan i stället besluta om strafföreläggande.
Då får den misstänkte skriva under ett papper på att han eller hon är skyldig till brottet. Ofta får han eller hon då också böter.
Om den misstänkte inte vill skriva under ett strafföreläggande blir det rättegång istället.
Man får bara ge strafföreläggande vid mindre allvarliga brott som till exempel snatteri, stöld eller små trafikbrott.
 
Strafföreläggande är alltså ett sätt att förenkla och förbilliga samhällets hantering av enklare brott. Det är bra.
Fördelen för den skyldige är att hen ungår rättegång som kan vara uppslitande och jobbig. Framför allt kommer inte allt i offentlighetens ljus.
 
Transportstyrelsens förre generaldirektör Maria Ågren lämnade ut mängder av data till icke säkerhetsklassad personal, vilket kom att kallas it-skandalen och renderade henne, en bunt statsråd och några statssekreterare jobbet. Det hela föregicks av ett strafföreläggande mot generaldirektören.
 
IGThar lite svårt att se hur ett brott mot rikets säkerhet skulle kunna vara ett "mindre allvarliga brott som till exempel snatteri, stöld eller små trafikbrott".
IGT har också lite svårt att se hur tjänstefel skulle kunna vara "mindre allvarliga brott som till exempel snatteri, stöld eller små trafikbrott".
 
Å andra sidan kanske det ligger i tidsandan med vårt havererade rättsystem.
 

Kommentera här: